Åland har en havsplan

Åland - vi har ett resultat! Efter ett flera års långt arbete fattade landskapsregeringen förra veckan beslutet att anta havsplan för Åland. I havsplanen finns hela 1800 km² natur- och kulturvärdesmarkeringar - en betydande förändring från första utkastet!


Många verksamheter ska få rum på våra begränsade havsområden. Det handlar om havsbaserad vindkraft, sjöfart, fiske, naturskydd och vattenbruk. Havsplanen ska hjälpa till att synliggöra hur dessa verksamheter ska kunna fungera hållbart, sida vid sida.


Sedan 2017 har landskapsregeringen arbetat med att ta fram en riktgivande plan för förvaltningen och utvecklingen av de åländska vattenområdena. Bakgrunden är ett EU-direktiv om havsplanering. Mycket arbete har gjorts för att ta fram underlag och höra allmänheten, inte minst genom de två remissförfaranden som gjorts under 2019-2020.


Målsättningen med en havsplan är att göra havspolitiken integrerad, förutsägbar och samordnad.


Havsplanen ska utgöra en viktig kunskapskälla för flera olika utvecklingsprocesser i de åländska havsområdena. Den är tänkt att vara till stöd för att verksamheter ska kunna utvecklas och existera sida vid sida och i enlighet med naturens villkor. Planen bestämmer däremot inte framtida användningsområden, det styr lagstiftning över.


För ett ösamhälle som Åland innebär havet något speciellt. Många ålänningar bär på en djup oro för Östersjöns tillstånd. Det kan vi förstå av det stora allmänna intresset under processens gång. Under den senaste remissrundan inkom ungefär 60 svar, varav flera involverade en namnlista på hundratals namnteckningar. Gemensamt för remissvaren var att stärka naturens skydd och minska verksamheters negativa påverkan.


Förra veckan antog landskapsregeringen slutligen havsplan för Åland, som omfattar de allmänna åländska vattenområdena. I den ingår nuvarande verksamheter, områden med samhällsvärden samt potentiella framtida användningsområden inom de allmänna åländska vattenområdena.


– Havsplanen tar hänsyn till det djupa engagemang som ålänningarna känner för havs- och vattenfrågor. Planen innehåller hela 1.800 kvadratkilometer natur- och kulturmarkeringar, vilket kan jämföras med det första utkastet till havsplan som innehöll 400 kvadratkilometer, säger ansvarige ministern Alfons Röblom.



Miljö- och kulturvärden


Ålands hav, Ålands skärgård och Finska skärgårdshavet utsågs till ekologiskt värdefulla marina områden av FN:s Biodiversitetskonferens 2018. Den speciella artrikedomen står under hot av bland annat övergödning, grumling, miljögifter och bottendöd.


Att kartlägga de mest värdefulla marina livsmiljöerna är en viktig del i havsplanen. I det första utkastet till havsplan markerades ca 400 km² som sådana. Nu uppgår arealen till hela 1800 km² , inkluderat kulturmarkeringar. Det innebär att områden viktiga för ålänningarnas traditionella husbehovsfiske och jakt ingår.


– Det är viktigt att lyfta fram det immateriella kulturarvet i våra havsområden. Det påminner oss om vårt arv som öfolk och kan också stå för värden vi behöver utveckla för en omställning av samhället, säger Alfons.

Naturmarkeringarna har olika karaktär. Det kan handla om allt från fågelområden, viktig undervattensnatur, artmångfald, ekosystemtjänster samt lek- och uppväxtområden för fisk.


Fotograf: Johan Mörn


Ett av de effektivaste skydden för havets ekosystem är marina reservat. I havsplanen markeras de nuvarande skyddsområdena med brun färg. Räknas de ihop och jämförs med övriga länders skydd, är det åländska skyddet anmärkningsvärd lågt och inte alls i närheten av de internationella avtalen. Naturvärdesmarkeringarna innebär alltså inte att områdena ska klassas som reservat, men de kan indikera på var sådana kan vara aktuella i framtiden.


Naturvärdesmarkeringar exklusive nuvarande marina reservat.


Hållbart vattenbruk

Havet är en viktig resurs för matproduktion. Stora insatser har gjorts de senaste decennierna av den åländska fiskodlingsbranschen för att göra sin verksamhet mer miljöanpassad. Branschen står dock fortfarande för en betydande del av de åländska utsläppen av närsalter.


Gällande vattenlagstiftning utesluter inte anläggandet av nya öppna kassodlingar om aktören kan bevisa att man inte påverkar vattenområdets kvalitetsstatus. I sådana fall ska verksamheten placeras där den gör minst skada, i enlighet med en lokaliseringsplan som landskapsregeringen enligt ett beslut 2018 ska ta fram. Det finns därmed inga markeringar för havsbaserad fiskodling i havsplanen.


- I en situation där forskarna rapporterar om ett varmare och sötare hav är det viktigt att vara mycket försiktig att ge tillstånd till mer utsläpp. Mitt budskap till kassodlingen är att fortsätta utveckla sin existerande verksamhet innan ytterligare expansion, säger Alfons Röblom.

Globalt finns också ett ökande intresse för odling av vattenväxter. I Östersjön är framför allt alger av stort intresse, särskilt efter att studier visat att odling i Östersjön kan göras lönsam. En sådan verksamhet har också stor potential att bidra till upptag av näringsämnen. I den åländska havsplanen finns därför potentiell odlingslokal placerad i den södra delen av kartan, där odlingens förutsättningar bedöms som bäst.


Havsbaserad vindkraft



Mycket talar för att Åland har ypperliga förhållanden för storskalig havsbaserad vindkraft. Den är en mer stabil form av elproduktion än landbaserad vindkraft och kan mata in hög effekt i både det finländska och svenska elnätet. På så vis kan Åland bidra till förverkligandet av två länders klimatmål samtidigt.


Efter att flera tunga aktörer inom energisektorn fått upp ögonen för möjligheten i och med att det första utkastet till havsplan blev offentligt 2019, har landskapsregeringen tillsatt resurser för förberedelser. Möten har hållits med ministerier och departement, med stamnätsföretagen i Sverige, Finland och på Åland, samt med åländska aktörer. Alfons Röblom har haft möten med både Sveriges energiminister Anders Ygeman och Finlands näringsminister Mika Lintilä, samt med Finlands miljöminister Krista Mikkonen. Landskapsregeringen har också ingått ett avtal med Villmanstrands tekniska universitet för att ta fram en vägkarta för hur visionen ska förverkligas.


Vindkraftsparker till havs behöver beakta bland annat stråk för fågelflytt, sjötrafik, bottenfauna och landskapsbild. De platser där åländsk havsbaserad vindkraft närmast kan vara aktuell har markerats i havsplanens norra och södra delar. Det är värt att notera att ytterligare noggranna undersökningar krävs för att gå vidare med vindkraftsprojekt.


Avslutning

Att vårda våra vatten är helt avgörande för att vi ska kunna njuta av naturen och främja biologisk mångfald också i framtiden. Även om havsplanen inte är ett juridiskt bindande dokument kommer det troligtvis och förhoppningsvis bli ett viktigt styrdokument för myndigheter, företag och allmänheten sju år framåt. Ur havsplanen kan vi hämta kunskap, information och nyfikenhet. Det stora engagemang som arbetet redan visat på talar sitt tydliga språk: Ålänningarna är ett havets folk. Det har alltid betytt något extra för oss. Därför är det så naturligt för oss med ett aktivt förvaltarskap av vår del av Östersjön.


Fotografi: Johan Mörn


©2020 av Hållbart initiativ

hallbartinitiativ.ax@gmail.com

  • Hållbart Initiativ på Facebook
  • Hållbart Initiativ på Instagram