Åland i världen

Vi lever i en tumultartad värld. Som om det inte var nog med Rysslands offensiva framtoning i Östersjön, Brexitprocessens konsekvenser för hela EU, det smygande handelskriget mellan stormakterna, den pågående klimatkrisen och de krigsdrabbades flykt till den europeiska gränsen, så sköljde Coronakrisen över världen. Vad kan några små öar i mitten av Östersjön göra åt det, undrar du säkert.


Så klart kan självstyrda Åland inte påverka det stora spelet, men vi kan göra mer än vad vi tror. Vi har ett snart 100-årigt Ålandsexempel - en fredslösning som inspirerat till lösningar i andra konflikthärdar. Vi har också ett brett folktryck för hållbarhet och en agenda för denna omställningsresa - Ålandsexemplet 2.0.

Lagtingsledamot Simon Holmström höll anförande om Ålands externpolitik.
Fred. Hållbarhet. Det kan inte finnas något viktigare att bidra med i dessa tider.

Låt mig först säga att jag inte är överdrivet optimistisk. De internationella organisationerna är tröga och stelbenta. De säger: Jo, men sen. Jo, men inte i den här frågan. Jo, men vi har inga resurser. Jo, men det går inte att ta upp här. Jo, men det är inte vår roll. Jo, men.


Jag är otroligt glad för att Åland faktiskt ligger på. Med tyngden av en gemensam och långsiktig strävan mot ett hållbart samhälle i Ålands utvecklings- och hållbarhetsagenda, har vi en plattform att alltid utgå ifrån i våra internationella kontakter. Att EU-kommissionen uppskattat vårt systematiska och strategiska hållbarhetsarbete är en mycket betydelsefull markering, som i sin tur rönt vidare internationellt intresse. Jag ger er ytterligare fem fina exempel:


  • Med inspiration ur bärkraftrörelsen skapades på Åland fröet till en ungdomsrörelse som skulle få fäste i Norden och Östersjöregionen. Ungdomsrörelsen kom sedermera att heta ReGeneration 2030 och har sitt tredje toppmöte på Åland den 22-24 augusti.

ReGeneration 2030 Summit år 2019.
  • De åländska representanterna i Nordiska ministerrådet har agerat aktivt i tillblivelsen av den nordiska visionen, vilket framgår ur redogörelsen. Åland arbetar särskilt för att få in en definition av hållbarhet, som vi tillämpar på Åland, också på nordisk nivå.

  • Åland blev medlem i nätverket Regions4 vars syfte är att synliggöra och understöda regionala regeringars arbete inom biologisk mångfald, klimatförändringar och hållbar utveckling. Ett viktigt forum för nätverkande.

  • Landskapsregeringen skickade ett svar till riksdagen i mars med beskedet att Åland ställer sig positiv till EU-kommissionens ambitiösa Green New Deal - eller den gröna given och uppmuntrar till och med till ambitiösare skrivningar.

  • I samarbetsorganisationen Helcom har Åland understött införandet av strängare regler för sjöfartens luftutsläpp och utsläpp av avloppsvatten. Det är viktigt för vårt klimat och Östersjön!

  • En kommande gemensam åländsk satsning i Nordiska rådet är ett medlemsförslag från den åländska delegationen. I den föreslår Åland att hela Norden ska sätta slutdatum för användning av fossila bränslen för att visa ett internationellt ledarskap - väl inför nästa klimattoppmöte.

Fantastiskt allt detta - eller hur?


Ambitiösa som vi är, och med full medvetenhet om den kraftsamling som måste till - kan vi inte göra något annat än att ställa oss frågan om Åland kan bli ännu starkare på den internationella arenan. För det krävs ett ännu mer strategiskt arbete på alla de arenor vi deltar på - i alla möten vi förlägger hit - i alla internationella kontakter.

Åland behöver också ta tillvara på den stolthet som ett ambassadörskap för hållbara fredslösningar medför. I regeringsprogrammet står att landskapsregeringen ska utreda möjligheten att anlita självstyrelseambassadörer, personer vars engagemang för Åland gör dem lämpliga att företräda åländska intressen. Titeln kanske skulle kunna finjusteras, eftersom Åland regelrätt inte får ha utsända ambassadörer. Men likväl känner utlandsstuderanden eller bortaålänningen väl till de situationer då en lektion i Ålands status gör sig behövlig. Den intresserade kunde gärna få anmäla sitt intresse till denna så kallade ambassadörsstatus, som skulle berättiga till representation, utbildningar och andra kontaktskapande tillfällen. När väl saker har återgått till det normala vore det mycket intressant att utveckla den här idén ytterligare.

En uppgradering av vår externpolitiska potential för hållbarhet kräver också ett internpolitiskt ansvarstagande. Vår trovärdighet på den internationella arenan bygger ju på vad vi gjort på hemmaplan.

Att vi har en utvecklings- och hållbarhetsagenda, att vi har ett folktryck för omställning och att vi blivit prisade av EU-kommissionen, borgar inte för att det går bra. Den senaste statusrapporten, nummer tre, påvisar ingen markant förbättring sedan den första.


Visst minskar vi våra utsläpp av växthusgaser, men vårt avtryck är fortfarande högre än omkringliggande regioner. Visst har vi en stor självförsörjningsgrad av livsmedel, men våra utsläpp av näringsämnen per capita är fortfarande höga i internationell jämförelse. Visst har vi hög medellivslängd, men den psykiska ohälsan är här ett större problem än på många andra ställen omkring oss. Vi är inte någon internationell föregångare - men vi kan bli!


Vår externpolitiska profil ska vara tydlig. Visst har vi goda förutsättningar för det. För visst är det så att agendan har en bred politisk förankring - och visst är det så att vi är stolta över den när vi reser utomlands. Åland har helt enkelt insett värdet i att, genom det goda exemplets makt, vara en stark röst för fred och hållbarhet. Den rösten talar för ett modigt ledarskap som sätter kärleken till vår planet och våra medmänniskor i första rummet.

  • Hållbart Initiativ på Facebook
  • Hållbart Initiativ på Instagram