Åland nysatsar i rätt tid

När Åland snart börjar återhämta sig från krisen är förväntningarna på ett mer hållbart samhälle stora. Landskapsregeringen föreslår nu att ett utvecklingscentrum bildas vid Högskolan på Åland för att vara en motor i omställningen. Vi har frågat tre åländska aktörer vad de tycker om satsningen.


Utöver de akuta insatserna för att rädda samhällsekonomin börjar Åland nu lyfta blicken förbi den akuta fasen av pandemin. Vilket samhälle ska vi vakna upp till efter krisen? Vilka är de hållbara framtidsbranscherna som ska bidra med välfärd? Krisen innebär en möjlighet att driva på för ett mer hållbart samhälle i enlighet med Ålands utvecklings- och hållbarhetsagenda.


Ålands litenhet har gynnat småföretagande, samarbete och mångsyssleri. De små strukturerna medför samtidigt utmaningar i att delta i större internationella utvecklings- och forskningsprojekt. Många organisationer och företag saknar tillräckliga resurser i form av spetskompetens, finanser eller personal. Exempelvis många EU-projekt kräver en viss byråkratisk vana.


I förslaget till tredje tilläggsbudget vill landskapsregeringen kickstarta ett utvecklingscentrum. Avsikten är att centret tillsammans med näringslivet, offentlig sektor och intresseorganisationer genom projektsamarbeten kan knyta till sig extern finansiering i högre utsträckning än tidigare.

Utvecklingsminister Alfons Röblom
- Åland behöver en stark motor för forskning, utveckling och innovation för att öka takten på omställningen. Det handlar om att locka kunnande, kapital och kreativitet. Högskolan spelar också en viktig roll i att öka Ålands attraktionskraft som bostads-, studie- och arbetsort, säger utvecklingsminister Alfons Röblom.

Satsningen går i linje med det kommande europeiska ramprogram för forskning och innovation Horizon Europe 2021 – 2027 där forskning och innovation för hållbar utveckling kommer att prioriteras än mer. Också inom Nordiska ministerrådet riktas allt mer resurser till områden som gynnar en konkurrenskraftig, grön ekonomi.

- Utvecklingscentret kommer att kunna ge Åland många möjligheter. Tänk bara vilket intresse det finns inom delningsekonomi, digitalisering, ekoturism, cirkulerande vattenbruk och fartygsteknik för att nämna några, säger Alfons.

Tre röster om utvecklingscentret

Vi har frågat tre aktörer i det åländska samhället vad de tycker om satsningen. Hur ska centret bidra till kunskapsutveckling, partnerskap och innovationsprojekt? Vad ser de som de största möjligheterna med centret?


Enligt Fredsinstitutets direktör Sia Spiliopoulou Åkermark, initiativtagare till nätverket för hållbar kunskapsutveckling (KUT-nätverket), är tillgången till kunskap en helt central aspekt för samhällsutvecklingen. För henne är kunskapsutveckling inget som sker av sig självt.

Sia Spiliopoulou Åkermark, foto: Kim Lindström

- Jag tänker på kunskapsutvecklingen i framtiden som en serie nätverk och samarbetsprojekt, där utmaningen är att underlätta kunskapsflöden, informationsspridning och samarbeten inom Åland och mellan Åland och andra regioners institutioner.


Åland har enligt henne potential att bygga på vad som redan finns och föreslår en modell som experter kallar intelligent specialisering.

- Ett litet samhälle som Åland har begränsade resurser, vilket innebär att man ska bygga vidare på det som redan finns på plats och fungerar bra. Det handlar om biblioteksresurser, digitala mjukvaror, utbyten, undervisningsmöjligheter, forskningspengar, projektutveckling, medfinansiering, forskningsresor, deltagande på seminarier och konferenser m.m.

Den specialisering hon gärna ser framför sig handlar om kopplingen mellan fred och miljö.


- Frågor om autonomiers ställning och flernivåstyre, fredsfrämjande samarbeten och konfliktlösning är sådana aspekter där Åland har en speciell ’know-how’. Som självstyrt område ska Åland kunna ’tänka själv’. Då är samhällsvetenskapen och inte minst juridiken och statsvetenskapen, både med nationell och internationell inriktning, viktiga fält för forskning och kunskapsutveckling.

- Klimatförändringarna kommer sannolikt skapa stora utmaningar för världens befolkning med hetta, hunger och vattenbrist. Att utveckla civila samarbeten som kan förebygga och hantera klimatförändringarna och ekologisk kollaps kommer därför att bli desto viktigare framöver, avslutar Sia.

Den åländska strävan till fred, en god miljö och social hållbarhet är också något som genomsyrar bärkraftrörelsen. Rörelsen består av ett antal nätverk och grupper, från alla samhällssektorer, som verkar för att uppnå målen i Ålands utvecklings- och hållbarhetsagenda. En av de aktiva medlemmarna i nätverket Bärkrafts storföretagsgrupp är industribolaget Optinova som de senaste åren bedrivit ett aktivt internt arbete i linje med Ålands utvecklings- och hållbarhetsagenda. Inom gruppen har bolaget bland annat utmanat andra att anta hållbara färdsätt. År 2019 startade de en stor investering för att effektivera processer, minska slitaget på miljön och spara driftskostnader, vilket uppmärksammades stort.


Anders Wiklund

VD Anders Wiklund välkomnar utvecklingscentret av flera skäl. Han menar att satsningar kring hållbara innovationer inte bara är betydelsefulla utan helt centrala för branschen.


- Optinova har en bra dialog och planering kring nya projekt med Högskolan. Satsning på ett utvecklingscentrum kommer stärka detta ytterligare och skapa ännu bättre förutsättningar för Optinova att vara en världsledande aktör. Fokuset på hållbarhet är ett krav, inte bara från oss utan även våra globala kunder, för hur framtidens affärer bör se ut.


För näringslivet i stort kan ett utvecklingscenter också ge andra positiva synergieffekter. Ett behov som särskilt lyfts på senare tid är kompetensförsörjningen. ÅSUB:s senaste arbetsmarknadsbarometer talar om företagens rekryteringsbehov av specialiserad arbetskraft.

- Denna satsning är dessutom spännande från ett kompetenssäkringsperspektiv då det kommer attrahera flera till denna typ av arbetsområden, vilket gör att det inte bara blir lättare att rekrytera för åländska företag, men kompetensen bland de sökande kommer även stärkas. Satsningen är således intressant både från ett innovations-, rekryterings- och kompetensperspektiv, förklarar Anders.

Vi måste så klart också prata med den nya rektorn på Högskolan på Åland, Johanna Mattila. Högskolan har under det senaste åren gjort en profilhöjning sedan man bland annat startat kurser i hållbarhet, drivit projekt inom området och gått med i nätverket Baltic University Programme. Johanna vill gärna se ett utvecklingscenter som har två huvudsakliga verksamhetsgrenar.

Johanna Mattila

- Den ena baseras i huvudsak på forskarresurser vid högskolan och hos andra aktörer på Åland. Syftet med denna verksamhet är att kunna skapa och vara delaktig i internationella forskningsprojekt inom de områden där högskolan har kompetens eller som är aktuella för Åland. Den andra verksamhetsgrenen baseras på mera konkreta och aktuella utvecklings- och innovationsintressen hos det åländska samhället. Syftet här är att skapa samprojekt med/mellan åländska aktörer och vid behov även med aktörer utanför Åland.


I Johannas mening finns det inte brist på idéer kring intressanta forsknings- och utvecklingsområden.

- Några exempel på dessa är förnybara energilösningar, anpassningar till klimatförändringar och andra miljöförändringar, utveckling och tillämpningar av nya automatiserade mät- och observationstekniker som kan tillämpas i miljöforskning, industriell produktion, i sjuk- och hälsovården eller t.ex. kundundersökningar.

Utvecklingscentret skulle på sikt kunna bidra till undervisningen på högskolan men också vad Johanna kallar ett “virtuellt campuskonsortium”.


- På sikt skulle vi gärna se även mera etablerade och bestående kontakter med för Åland intressanta forskare och forskningsenheter, t.ex. institutioner vid olika högskolor och universitet. På så sätt kunde man bilda en bredare kunskapsbas för Åland och även skapa ett virtuellt campuskonsortium med dessa högskolor och universitet. Även utvecklande av ett gästforskar- eller gästprofessorprogram skulle vara ytterst intressant att kunna utveckla och anknyta till centret.

Navigationsskolan / Högskolan Södra

Att idéeena och visionerna är många är något utvecklingsminister Alfons Röblom ser som ett gott tecken. Vi frågar honom vad han gör för reflektion av Sias, Anders och Johannas tankar.


- Ja, behovet av ett forskningsbaserat utvecklingscenter är stort. Förutom rent teknikbaserad innovation finns det också stor potential att titta närmare på hur utvecklingen inom social innovation kan bidra till ett välmående och framåtriktat samhälle. Med systemförändringar inom exempelvis mat- och energiförsörjningen eller transporterna uppstår också ökade möjligheter till mer gemenskap, tillit och välmående. Utvecklingscentret ska dra nytta av vår småskalighet, som är Ålands ess i rockärmen i omställningen, avslutar Alfons.


Det återstår bara att önska landskapsregeringen och högskolan lycka till!

  • Hållbart Initiativ på Facebook
  • Hållbart Initiativ på Instagram