Vårt förslag kring omställningsobligationer har väckt stort intresse. Vi förstår att förslaget är nytt för Åland. Därför svarar vi här på de vanligaste frågor som dyker upp. Har du fler frågor som du vill att vi ska svara på här? Tveka inte att höra av dig till hallbartinitiativ.ax@gmail.com.
Vad handlar det här om egentligen?
– Hållbart initiativ föreslår omställningsobligationer som ålänningar och andra placerare kan investera i, mot en avkastning på längre sikt. På så sätt får vi finansiella muskler att snabba upp omställningssarbetet och stimulera ekonomin under kommande lågkonjunktur.
Innan jag frågar något annat, vill ni faktiskt att Åland lånar så mycket som 300 miljoner euro?
– Nej, vi vill inte låna 300 miljoner euro på en och samma gång, och det handlar inte om ett vanligt banklån. Tjusningen med obligationsmodellen är att det först och främst riktas till ålänningar som vill placera sina pengar på ett smart sätt och samtidigt medverka till en snabbare omställning av Åland. 300 miljoner euro är hur mycket Åland skulle kunna låna utan att överstiga 25 % av Ålands BNP (Åland skulle fortfarande tillhöra de minst skuldsatta regionerna i världen). Hur mycket som faktiskt ska lånas upp via obligationerna beror på storleken av de viktigaste investeringsprojekt som Åland behöver. Hållbart Initiativ föreslår att landskapet inför ett skuldtak om max 25 % av BNP för att säkerställa en ansvarsfull finanspolitik.
Okej, men hur fungerar en obligation?
– En obligation är ett värdepapper som används för att låna pengar från placerare. Den som ger ut obligationen är låntagare. Den som lånar ut sina pengar är placerare och erhåller i utbyte en ränta förutom en återbetalning av kapitalet på obligationens slutdag. En normal längd på en obligation är 2-10 år men de senaste årens låga ränteläge har gjort att det numera även ges ut obligationer med 100 årig löptid. Obligationens ränta är per automatik låst. Om du köper en 10-årig obligation med räntan 1 % är det just den räntan du får under de kommande 10 åren. Obligationer kan säljas på andrahandsmarknaden under löptiden och är därmed en likvid placering precis som aktier. Prissättningen på andrahandsmarknaden beror bland annat på då rådande räntenivå, återstående löptid och marknadens bedömning av emittentens kreditvärdighet.
Har andra länder gjort något liknande?
- Ja, flera stater har emitterat hållbarhetsobligationer. Först ut var Polen 2016 och därefter har flera följt, bland annat Irland och Belgien. Nederländerna släppte gröna obligationer detta år. Den svenska regeringen har gett Riksgälden i uppdrag att emittera gröna obligationer senast 2020. Dessutom har många företag och kommuner emitterat gröna obligationer för sina hållbarhetsprojekt.
Gröna obligationer är det snabbast växande segmentet på obligationsmarknaden just nu.
Vilka är orsakerna till att ni föreslår en sådan sak?
- Vi baserar förslaget på fyra punkter.
Omvärlden och Åland är på väg in i en lågkonjunktur. Genom ökade offentliga investeringar främjar vi både skatteintäkter och sysselsättning.
Hållbarhetsarbetet kommer att gå för sakta om vi förlitar oss enbart på dagens finansiella resurser. För att snabbare styra mot hållbarhet är det helt nödvändigt att göra flera stora investeringar.
Förslaget handlar inte om ett vanligt lån. Det tjusiga med obligationer är att de ger ålänningarna en chans till konkurrenskraftig avkastning på placerat kapital samtidigt som de bidrar till en snabbare omställning. Vi vill helt enkelt möjliggöra en delaktighet hos allmänheten som ger klirr i kassan.
Det är mer lönsamt med obligationslån nu istället för att skjuta upp nödvändiga investeringar på framtiden. Självklart ska vi utnyttja de låga räntorna idag för att snabba på omställningen till ett hållbart samhälle.
Betyder det här att ni tycker att Åland ska ta höga lån?
- Förslaget handlar inte om ett sedvanligt banklån utan om obligationer. I det här förslaget riktar vi oss först och främst till ålänningar som vill placera sina pengar på ett smart sätt och samtidigt medverka till en snabbare omställning av Åland. Det är tjusningen med obligationsmodellen.
- Hur många obligationer som ska emitteras är en avvägning mellan investeringsbehov och landskapsregeringens finansiella ställning. Med tanke på att omställningen behöver snabbas upp vill vi på ett smart sätt ta vara på det faktum att landskapet inte har någon skuld samt det låga ränteläget. Vårt förslag skulle innebära en måttlig och balanserad skuldsättningsgrad jämfört med våra grannländer.
Ska vi alltså spendera pengar vi inte har och skicka räkningen till kommande generationer?
- Redan idag lånar vi av planetens resurser från kommande generationer. Overshoot Day, dagen då resurserna tog slut, rör sig hela tiden närmare den första januari än den sista december. På Åland lever vi som om vi har fyra planeter till vårt förfogande.
- Det behövs mycket kapital för att göra investeringar för minskad klimat- och miljöpåverkan. Vårt förslag med omställningsobligationer handlar om att låna för kommande generationer så att vi har råd att göra de nödvändiga investeringarna.
- Åland har en stor outnyttjad resurs i form av låg skuldsättning i de offentliga finanserna. Genom att sätta ett maximalt lånetak på 25 % av BNP frigörs mycket kapital samtidigt som den låga nivån på skuldtaket gör att vi kan garantera att Åland aldrig drabbas av samma skuldproblem som t.ex USA eller Grekland.
- Det finns en stor risk att många åtgärder kommer att kosta mer att göra i framtiden än om vi inte agerar nu. Exempelvis blir det dyrare att bedriva jordbruk i framtiden om pollineringen minskat dramatiskt. Men om vi kan ställa om jordbruket redan idag kommer sektorn att klara sig bättre. Därför kan det faktiskt rent ekonomiskt vara lönsamt att låna pengar till låg ränta för att åtgärda problemen idag istället för att vänta och skjuta över ansvaret på kommande generationer.
Vad för slags investeringar kan det vara frågan om?
- Det handlar om större gemensamma investeringar som krävs för att klara omställningen till ett hållbart samhälle. Investeringar som inte någon enskild sektor kan förväntas bära hela kostnaden för. Det handlar till exempel om transporter, jordbruk, avlopp, vattenförsörjning och förnybar energi. Det kan också handla om social innovation och nytänkande för att främja psykisk hälsa, tillit, inkludering, bättre hälsa och t.ex. minskat våld i samhället.
- Det är viktigt att understryka att kapitalet inte ska användas till löpande utgifter eller till att fylla tillfälliga hål i någon regeringsbudget. Däremot kommer investeringarna att sänka driftskostnaderna på sikt. Ett projekt för energieffektivitet, som exempel, har möjlighet att minska klimatpåverkan och driftskostnaderna samtidigt. Pengarna som lånas upp kommer att matchas av motsvarande ökning av tillgångarna i landskapets balansräkning eftersom det är frågan om investeringar.
Kan ni vara mer specifika, tack?
- Ja, gärna! Investeringsbehoven finns inom flera samhällssektorer. Här är exempel på några stora, nödvändiga investeringar:
Ökad produktion av förnybar energi (vindkraft, solenergi, vattenkraft, geotermisk energi och bioenergi samt biogas från avfall)
Projekt för energieffektivisering
Infrastruktur för smarta elnät
Nya, miljösmarta skärgårdsfärjor som går på klimatneutrala drivmedel
Pilotprojekt för moderna smarta avloppslösningar
Storskaliga lösningar för vattenbesparing
Avloppsrening med högre kapacitet och effektivare filter mot läkemedelsrester, mikroplaster etc.
Digitalisering och elektrifiering av kollektivtrafiken
Innovationsprojekt kring hållbart jordbruk
Restaureringsprogram för öppna landskap
Utvecklande av cirkulära resursflöden
Breda insatser för att utveckla förutsättningarna för att bygga hälsa och mening i vardagen
Sociala innovationer som ökar delaktighet och gemenskap
Satsningar för ökad självförsörjningsgrad
Utbildningsinsatser inom hållbarhet
Se mer om vår politik under fliken “Vårt löfte”.
Vadå “stimulera ekonomin”? Upprätthåller inte det vårt konsumtionssamhälle?
- Dagens samhällsekonomi bygger på att vi finansierar välfärden genom många miljömässigt och socialt ohållbara verksamheter. För att styra mot hållbarhet behöver vi självklart använda alla finansiella resurser som redan finns i rullning. Dessutom är stora investeringar helt nödvändiga och för det krävs mer finansiella resurser.
- All ekonomisk stimulans är inte av ondo. Om vi exempelvis lyckas spara vatten eller energi gör vi både miljön och plånboken en tjänst. Samma gäller konsumtion av lokalt producerade produkter och tjänster, framför allt livsmedel, som alternativ till dagens nivå av import.
Hur kan ni veta att pengarna används till rätt saker?
- Det är väldigt viktigt att definiera hållbarhet så att vi undviker så kallad greenwashing. Begreppet greenwashing beskriver verksamheter som bedriver ohållbar verksamhet men som försöker skapa en bild av sig som hållbar. Innan obligationerna emitteras är det därför viktigt att göra det klart och tydligt vilka investeringar som kommer att göras med det förväntade kapitalet. Bedömningen görs på basen av möjlighet till driftsinbesparingar och hållbarhetskriterier utgående från gällande forskning. Placerarna uppskattar också att veta exakt vad pengarna ska gå till.
Vad skulle det kosta att låna pengarna? Blir inte kapitalkostnaderna dyra?
- Exakt vilken räntenivå som obligationerna ska ha är en avvägning av rådande ränteläge, risknivå och vilken ränta placerarna kräver. Som jämförelse kan nämnas att Kommuninvest Abp:s emission av 10 åriga obligationer i juli övertecknades flera gånger om när de erbjöd räntan 0,05 %. De flesta länder inom euro-området har i dagsläget negativa räntor. Inte ens skuldtyngda Italien betalar mer än 1,03 % på 10-åriga lån (september 2019).
Vem tror ni skulle vara intresserade av att investera i åländska omställningsobligationer?
- Ålänningar är av tradition intresserade av intressanta placeringsmöjligheter. Omställningsobligationer ger åländska investerare en trygg placering samtidigt som man bidrar till en snabbare omställning av samhället. Därutöver finns det gott om institutionella placerare som söker trygga och hållbara investeringar.
- Efterfrågan på gröna obligationer rusar, enligt tidskriften Forbes. Investeringsviljan i omställningsarbetet är en internationell trend som Åland borde utnyttja bättre.
"Omställningsobligationer ger åländska investerare en trygg placering samtidigt som man bidrar till en snabbare omställning av samhället."