Från kortslutning till omladdning

Det här året har med rätta kallats ett skitår eller “året som kom av sig”. Krisen ger samtidigt en chans att lära oss något nytt och skapa oss en bättre framtid. Det skriver Hållbart initiativ i sin nyårskrönika.


Vi känner vid det här laget väl till att den ekonomiska nedgången har varit hårdare här på Åland än i närregionerna med anledning av det transport- och turismbetonade näringslivet. Arbetslösheten nådde nivåer högre än vid 90-talskrisen. Utöver de tillgängliga finländska krisstöden antog lagtinget flera åländska stimulanspaket som riktats till näringsliv, offentlig verksamhet, föreningsliv och privatpersoner. Fokus har lagts på att undvika konkurser, stöda de arbetssökande, säkra välfärden och hjälpa de mest utsatta.

I mars, när undantagstillstånd utlystes i Finland, trodde många att smittläget skulle förbättras till hösten och att samhället skulle kunna återhämta sig inom en snar framtid. Allt tyder dock på att vi än i denna dag befinner oss mitt i krisen och behöver fortsätta med den expansiva finanspolitiken. Hur den politiken ska se ut för att inte bara lindra akuta problem, utan också bidra till att lösa långsiktiga utmaningar, är en fråga som får svar under 2021. För att formulera svaret behöver vi identifiera vilka utmaningar vi vill lösa.


Kortslutningen


Många länder och orter har rapporterat om positiva miljö- och klimateffekter. I kölvattnet av “den stora nedstängningen” kunde vi vid inloppet till Västra hamnen plötsligt se ett siktdjup likt 1970-talets.

Att miljön och klimatet i alla fall kortsiktigt blivit vinnare under året visar på att vi byggt in ett stort systemfel i samhällsekonomin.

Vi har sedan årtionden haft en vana att lösa ekonomiska kriser genom att stimulera all möjlig konsumtion. Sedan finanskrisen lever vi dessutom med mycket låga räntor som driver framför allt privat men också offentlig skuldsättning. Konsekvensen har blivit ett ständigt ökat utnyttjande av naturresurser för att stimulera ekonomisk tillväxt. I denna ekonomiska tillväxttradition har naturen setts som en resurs för ekonomin, där naturens enda värde är hur användbar dess “varor” är för människors produktion och konsumtion. Systemfelet som gör att kylskåpet går sönder just då garantin gått ut är bra för tillväxten eftersom konsumenten köper ett nytt, men det bidrar knappast till en bättre planet. Snarare tvärtom: vi förstör själva förutsättningarna för livet på planeten, eftersom vi är helt beroende av de ekosystemtjänster naturen ger oss gratis.

Grafen som visar sambandet mellan BNP och CO2-utsläpp är hämtad från Stockholm Environment Institute.

De negativa konsekvenserna av den upptrappade klimatkrisen och den intimt kopplade förlusten av biologisk mångfald är som bekant många. Inte bara är den ekologiska krisen en stark bidragande faktor till pandemier överlag, den ökar risken för extrema väderfenomen, hotar livsmedelssäkerheten och ökar övergödningen av Östersjön. Sammantaget klassas klimatkrisen därför som ett av de största ekonomiska hoten idag.

Om vi väljer att återhämta samhället genom att bara få igång gårdagens ekonomi igen, kommer vi att bita oss i svansen.

Det misstaget gjorde världen, inklusive Norden i återhämtningen efter finanskrisen: räddningspaketen bestod då enbart till 15 % av så kallade gröna stimulanser; flera länder såsom Finland ökade rentav sina utsläpp av växthusgaser åren därpå.


Med det sagt finns det verksamheter som måste växa sett till dagens läge, men inte i oändlighet. Utvecklingen av förnyelsebar energi och elektrifieringen behöver fortsätta för att fasa ut fossila bränslen, men samtidigt behöver vi minska energiförbrukningen. På samma sätt är fler elbilar en förutsättning för att minska vägtrafikens utsläpp, men det innebär inte att miljöproblemen försvinner; vi behöver samtidigt minska privatbilismen.


Huvudpoängen är att det finns alternativ till att i evighet växa på planetens och människors bekostnad. Allt fler affärsmodeller visar att det enda sättet för samhället som helhet att tjäna pengar är genom att samtidigt lösa de långsiktiga utmaningar mänskligheten står inför. Men det krävs politiskt mod att inte längre i lika hög grad förlita sig till hur man tjänat pengar tidigare, och skapa nya ekonomiska ben att stå på.


2021 - ett år av omladdning


Lagtinget antog i december en budget som ger ett tydligt budskap: Åland stramar inte åt i ett akut läge, utan satsar på utbildning, sysselsättning, hållbara investeringar och utveckling av framtidsbranscher.

Inom Hållbart initiativs ministerportfölj kan du hitta flera framåtsyftande omställningsåtgärder. Under året utökas stödet för utfasning av oljepannor, utbyggnaden av laddpunkter och vattenvårdsåtgärder. Nya stödsystem tas fram för större solcellsanläggningar och smart resursanvändning för företag. Visionen om havsbaserad vindkraft går vidare med utredningsåtgärder och förankringsarbete. Högskolan på Åland startar ett utvecklingscenter med syfte att agera motor för hållbarhetsprojekt samt nya företagsidéer. Arbetet med cirkulär ekonomi fortskrider genom en ny avfallsplan och en arbetsgrupp med aktörer från olika delar av samhället. Förhoppningsvis kan projekt inom innovativa, hållbara transporter och ny digital pedagogik komma att finansieras av EU:s återhämtningsfond.


Utöver dessa stödsystem utgör lagstiftning ett viktigt verktyg för omställningen. Revideringen av vattenlagen, naturvårdslagen och arbetet med den nya klimatlagen blir viktiga processer under 2021. Historiskt sett har kanske ökade miljökrav setts som ett hot mot ekonomin, men numer finns det inget vidare stöd för den idén. När OECD för några år sedan gjorde en jämförelse mellan flertalet medlemsländer visar det sig att länder med höga miljökrav inte har fått någon försämrad produktivitet. Snarare har näringslivet snabbt anpassat sig till de höjda ambitionerna med teknik- och affärsutveckling. Bäst fungerar lagstiftningen då den är flexibel, långsiktig och minskar riskerna för oregelbundna förändringar. Det är rentav så att många omställningar inte skulle ha skett utan lagar och regler (t.ex. freonerna, kvicksilvret, plastartiklarna).


Tveklöst kommer 2021 också att bli ett politiskt tufft år sett till nedskärningar och rationaliseringar av den offentliga ekonomin. Direkt i början av året inleds ett arbete med att lägga ramar för budgetår framöver. För Hållbart initiativ är det viktigt att fasa ut de ohållbara subventionerna - alltså de offentliga bidragen som går till verksamheter som går stick i stäv mot ekologisk och social hållbarhet. Dessutom behöver bidragssystemen justeras och offentliga verksamheter ses över utifrån hur de uppfyller hållbarhetsmålen.


Vi är alltså beredda att använda alla tillgängliga och effektiva medel för att göra en hållbar omladdning. Erfarenheter visar att det inte bara är snack, utan helt görligt. När stater går från fossilsubventioner till att stöda förnybara och smarta elnät, så ökar köpkraften för solceller och vindmöllor. När skatten för reparationer sänktes i Sverige växte nya, cirkulära företag fram. När upphandlingskriterier ändras för att gynna småskaligt giftfritt jordbruk ser vi allt fler konvertera till nya produktionsformer. Ålands lilla skala med det unika självstyret ger oss verkligen unika förutsättningar.

Avslutning


Ja vi vet, planetskötandet har inte blivit enklare med pandemin. Men om det är något vi ska göra nu är det att göra det bästa av situationen: att ta ansvar, dra lärdomar och handla därefter.


Ja, vi vet, du kanske drömmer om tiden före pandemin, före alla presskonferenser. Men nu är det hög tid att rikta drömmarna mot framtiden, mot det nya normala. Låt 2021 bli ett år där vi med kraft inleder återskapandet av vårt vackra ösamhälle.

För långsiktiga och bärkraftiga drömmar, det kan inget virus någonsin förstöra.

Hållbart initiativ gick in i politiken för att bygga en framtid att längta efter. Det uppdraget har aldrig varit viktigare än nu.