Hållbart initiativs första anförande i lagtinget gavs av ledamot Simon Holmström under budgetdebatten. Anförandet kan också ses här.
Herr talman,
Jag var 11 år när jag fick reda på hur det låg till. Rektorn stod redo framför klassen i Vikingaåsens skola. Det var rektorns uppgift tydligen. Att förmedla en så viktig information som vi barn skulle ta med oss för resten av våra liv. Vare sig vi ville det eller inte.
Inte så långt senare förstod jag hur det verkligen låg till. Att de vuxna hade misslyckats att ta ansvar trots att de vetat vidden av utmaningarna under flera decennier. Att de hellre tittat på opinionssiffror än att formulera vettig politik. Att de skyllt på något annat land eller att de kompromissat bort sina viktiga frågor för att få sitta på makten. Att makthavarna varit mer intresserade av kortsiktiga vinster än att lämna över en beboelig planet till våra barnbarn.
Det är ändå som om jag blir förbryllad varje gång politiker ställer sig här och snackar om vad som är viktigt. Oavsett om det är högkonjunktur eller inte.
För det handlar alltid om detta mantra. Det eviga upprepandet om - ja ni fattar - ekonomisk tillväxt. Ja, speciellt nu när lågkonjunkturen tydligen är på intåg ska vi ha mer tillväxt. Nu ska vi göra allt för att ekonomin ska växa. Nu ska vi göra allt för att privatkonsumtionen ska öka. Nu ska vi göra allt för att jobba mer.
Och mitt ibland oss pågår en kamp mot klockan. Mitt ibland oss rusar människor in i väggen för att de jobbat häcken av sig för att de skuldsatt sig så hårt för att de ska köpa den häftigaste snurrebåten eller lyxhuset eller swimmingpoolen eller bilen eller något annat för att det är “bra för ekonomin”. Mitt ibland oss pågår verksamheter som får fortsätta sprida gifter, släppa ut näringsämnen och skada ekosystemen, för att det är “bra för tillväxten”. De senaste 50 åren har vi nämligen på global nivå för varje extra euro också ökat användningen av naturresurser. Ja, mitt ibland oss händer allt detta som forskare varnat oss för.
Att ni fortfarande tror att allt ska lösas med ekonomisk tillväxt. Att det viktigaste av allt skulle vara att vi fick mer pengar i omlopp. Att skolan bara är till för att producera arbetstagare. Att vårdens viktigaste uppgift bara vore att bota folk för att de snabbt ska in i arbetslivet igen. Som om vi behövde mer av vårt materiella överflöd. Som om vi blev lyckligare då.
Herr talman,
Missförstå mig inte. Så klart vi fortfarande behöver ord som köpkraft, konkurrenskraft och entreprenörskap. De är helt centrala för samhällsutveckling. Men vi måste använda dessa begrepp på helt nya sätt.
Flera av världens största nyhetsbyråer för investerare och marknadsaktörer har särskilda avdelningar för klimatfrågor. Flera internationella tidningar har ändrat sitt språkbruk för att tydliggöra allvaret i miljö- och klimatfrågorna. Organisationen Business Roundtable, som representerar de 100 största företagen i USA, lobbar kraftigt för starkare klimatåtaganden.
Också det åländska näringslivet är på tåget. De 19 största företagen på Åland ingår i Nätverket Bärkraft.ax och driver gemensamma kampanjer, initiativ och utmaningar. Genom att delta i nätverket markerar de klart och tydligt att de står bakom Ålands utvecklings- och hållbarhetsagenda.
Med grund i just denna agenda vann Åland EU-kommissionens hållbarhetspris för sitt systematiska omställningsarbete detta år. Så vad gör denna agenda så speciell?
Den utgår från en stark och medryckande vision. “Alla kan blomstra i ett bärkraftigt samhälle på fredens öar.” När vi målar upp bilden av ett gott samhälle är vi mycket mer benägna att hitta de bästa lösningarna framåt än att fastna i hur vi löst saker historiskt.
Den utgår från en tydlig vetenskaplig och internationell definition på hållbarhet utifrån ett antal hållbarhetsprinciper. På det sättet kan vi veta om vår politik verkligen tar oss mot rätt mål eller inte.
Det är ett samhällskontrakt som tagits fram av alla delar av samhället. Och nätverket Bärkraft.ax bär kontraktet. Det krattar manegen för oss att titta bortom den nuvarande mandatperioden. Bortom opinionssiffror, bortom häftiga rubriker.
Hållbart initiativ är glada för att det finns en överväldigande majoritet för agendans vision och målsättningar här i lagtinget. Vi är också glada för att budgetförslaget framför oss tar flera steg i riktning mot visionen.
Men vi vet också att mycket, mycket mer ska göras.
Herr talman,
En sak är säker: Vi behöver resurser för omställningen. Av allt att döma kommer intäkterna att minska de kommande åren. Slutsatsen är enkel: Vi kommer inte att lyckas nå i mål med våra uppställda hållbarhetsmål i agendan på dessa begränsade resurser.
Tänk själv. För att Åland ska få till ett smart elnät med enbart förnybar energi skulle det krävas investeringar om 300-500 miljoner €, enligt en rapport från projektet Smart Energy Åland. Och det är bara energisidan! Räkna till investeringarna som behövs för att skydda våra vattentäkter eller byta ut våra skruttiga skärgårdsfärjor.
Att åsidosätta PAF-medel för omställningsarbetet är ett viktigt steg på vägen. I det här sammanhanget anser Hållbart initiativ att det otroligt viktigt att börja identifiera de investeringar som också besparar driftskostnader, så som exempelvis energieffektiviseringar och förebyggande sociala projekt. Men låt mig vara tydlig: En PAF-fond räcker inte om vi ska nå våra mål.
Det är dags att ta vårt ansvar att forma marknadens förutsättningar så att de ekonomiska resurserna används på ett sätt som styr mot vår vision om ett hållbart samhälle. Det är ekonomin som behöver anpassas, inte något annat.
För det funkar inte att säga ja till status quo och sedan be extremvädret att sluta.
Det går inte att vägra lagstifta om utsläppsbegränsningar av näringsämnen och sedan säga att alla barn ska få bada i Östersjön.
Det är inte rimligt att fortsätta uppmana folk att konsumera och sedan tro att den psykiska ohälsan minskar.
Det går inte att säga att hållbarhet är viktigt, och sen inte finansiera omställningen.
Men det går att byta ut ekonomisk tillväxt till bärkraft som huvudmål för vår samhällsutveckling.
Herr talman,
Budgetförslaget är förvisso en övergångsbudget. Men det får aldrig innebära att vi fortsätter stampa på stället på vår hållbarhetsresa.
Hållbart initiativ ser att nästa steg för att styra våra gemensamma finansiella resurser mot social och ekologisk hållbarhet är:
att införa hållbarhetsvillkor för näringslivs- och investeringsstöd,
att landskapsstyrda Ålands Utvecklings AB och Fastighets AB enbart placerar i företag som styr mot hållbarhet,
att ställa krav på att landskapets pensionsfond enbart investerar i hållbara bolag,
att vi designar de kommande EU-programmen så att vi aktivt styr mot hållbarhet. T.ex. att det kommande landsbygdsutvecklingsprogrammet styr om stödformerna till bara giftfritt, klimatsmart jordbruk och mer naturbeten.
Det ska löna sig att bry sig om vår planet, våra medmänniskor idag och i framtiden.
Vår politik ska också vara förutsägbar. Det behövs stabila och långsiktiga finansiella spelregler för företag och hushåll för att de ska veta vad som gäller. På det sättet skapar vi också förutsättningar för nya entreprenörer och innovatörer. För det krävs modern lagstiftning och ett långsiktigt strategiskt tänkande.
Receptet alltså:
Prata samma språk i målstyrningen
Styr våra finansiella resurser mot hållbarhet
Våga lagstifta
Det härliga med denna typ av omställningspolitik är att Åland blir bäst först istället för att vara sämst sist. Åland har nog de allra bästa förutsättningarna i världen för att göra denna hållbarhetsresa. Med tanke på utvecklingen i omvärlden så får vi nog snabba på rejält.
Herr talman,
Jag var 11 år när jag fick reda på hur det låg till. Det utlöste en kedjereaktion inom mig. Och nu står jag här.
Men det allra viktigaste jag vill säga till er handlar inte om mig, utan om de som varje dag får informationen om världens tillstånd. För dem ska vi makthavare berätta: Det kommer att lösa sig. För vi har en plan, en agenda. Och vi förverkligar den steg för steg alla dagar. Budget för budget.