Dagens berättelse om hur det goda livet ser ut har haft flera baksidor, bland annat överkonsumtion, sociala klyftor och psykiska sjukdomar. Vi vill ha en ny berättelse om framgång och lycka. I det spelar kulturen och konsten en stor roll. Åland skulle må bra av fler mötesplatser för kreativitet, samskapande och visionär kraft.
Kulturen definierar oss, den är berättelsen om vem vi är. Vi ger form åt den berättelsen i musik, dans, teater, litteratur, bild, film, skulptur, arkitektur, foto osv - inkluderat den fria pressen. Så skapar vi den komplexa självbild som ligger till grund för resten av samhällsbygget. I kvaliteten, i variationen och omfattningen av vår kultur kan vi mäta det verkliga djupet av mänsklighet i vårt samhälle.
Den goda nyheten är att den kulturella byggstenen redan på många sätt är stark på Åland. Dessutom kan den lätt utvecklas till att bli den visionära och innovativa kraft som är dess verkliga potential.
- Alla ålänningars kreativitet och visionära kraft, i kombination med en öppenhet gentemot omvärlden, behövs i den omställning vi har framför oss då vi behöver göra det “omöjliga” möjligt, säger lagtingskandidat och bildkonstnären Caroline Pipping.
En livsviktig levande grogrund för konsten och kulturen är Ålands föreningsliv tillsammans med skolans kreativa ämnen. Otaliga är de timmar som vi ålänningar varje vecka ägnar åt musik, drama, dans, bild och form i form av kurser i t.ex. körsång, vävning och dans. Att stödja dessa möjligheter för människor att utvecklas i sin egen kreativitet och skapande är en säker och hållbar investering vad gäller hälsa och välmående enligt bred forskning.
Att mycket gjorts rätt på Åland torde väl kvittot vara på dels det breda utbud konserter och evenemang som avlöser varandra året om, dels de spetsutövare som hittat sin profession inom just konsten! Flertalet ålänningar är idag utexaminerade från teaterhögskolor, och ”det åländska sångarundret” - med ett 20-tal professionella sångare på scenerna runt om i Europa - torde vara nästintill världsunikt.
Ett åländskt kulturcentrum
Åland borde röra sig mot en ännu större gemenskap och utbyte. Ett utbyte som, förutom att det sker mellan föreningarna och de professionella, samt mellan publiken och utövarna, även sker i större skala. Ett sådant skulle sätta Åland på kartan t.ex. genom att vi stiger fram mer i de nordiska sammanhangen. Östersjöfestivalen, Europas största musikfestival med tema miljö och Östersjön har ordnats sedan 2002. Här borde Åland ha en självskriven plats. På filmsidan är detta redan i full gång genom filmkommissionären och det speciella filmstödet.
Platser där kulturella möten mellan människor kan äga rum är förstås A och O för ett brett deltagande i kulturlivet. Triangeln Mariehamns stadsbibliotek - Miramarparken - Alandica skulle med relativt enkla medel kunna öppnas upp mer för ålänningarna och bilda en helhet för ännu större sammanhållning och dialog. År 2030 ser vi framför oss ett öppet, offentligt, levande utrymme att jämföra med i Helsingfors: Musikhuset - nya biblioteket Ode – Kiasma.
- Det skulle bli en plats där utställningar, caféverksamhet och undervisning blandas med konserter, konferenser och kontor för kulturutövare, säger lagtingskandidat och operasångerskan Therese Karlsson.
Steg ett mot ett förverkligande av ett åländskt kulturcentrum borde vara en utvärdering av kultur- och kongresshuset Alandica efter 10 år av arrende. I den utvärderingen kan föreningarna, publiken och de åländska konstnärer som verkat i huset ge sina tankar kring huset och hur detta kunde fortsätta utvecklas på bästa sätt. Att i dialog lyfta och tillsammans höja expertisen ännu mer kring Alandica så att år 2029, då arrendet som det ser ut idag utgår, ha hittat fortsättningen för vårt fina kulturhus.
Inom det nya kulturcentrat vore ett scenkonstinstitut på sin plats. Många utredningar har gjorts om en förberedande scenkonstutbildning på Åland. Det finns t.o.m. en läroplan framtagen. Det mest naturliga är att utveckla Ålands musikinstitut till att också innefatta dans och teater. Scenkonstinstitutet skulle bli en självklar kontakt för internationellt utbyte, idéer och projekt.
- Åland vinner på att det rika ideella utövandet och utbildningen samspelar mer med det professionella kunnandet på Åland och i omvärlden. En sådant samspel och utbyte lyfter fram Åland i Norden och ger många synergieffekter, säger Alfons Röblom.
Bevara och utveckla kulturarvet
En av autonomins viktigaste intentioner var att ”skydda den unika åländska kulturen”. Den utgörs av kulturlandskap som de i Kvarnbo, Degerby och Bomarsund, byggnader som Kastelholms slott och Eckerö post- och tullhus men också en rad åländska traditioner och maträtter.
På Åland finns det lagar om naturvård och skogsvård - men ingen lag om skydd för kulturmiljöer som många andra länder har. Visserligen finns det idag ett skydd för enskilda objekt som fornlämningar men inget särskilt skydd för större helheter. En kulturmiljölag skulle vara otroligt viktig inför planerade exploateringar, miljökonsekvensbedömningar och samhällsplaneringen generellt.
Än viktigare skulle det vara att få på plats ett kulturarvsprogram för hela Åland. Förarbeten gjordes i början av 2000-talet för att få en sådan till stånd, med syfte att ta fram övergripande mål för kulturarvspolitiken. Dessvärre kom politikerna inte till skott med något beslut den gången. Det vore viktigt att göra det nu för att förhindra kortsiktiga politiska beslut och skapa ett samhällskontrakt om vad som är värt att bevara och inte. På det sättet minimerar vi riskerna till konfliktladdade ställningstaganden som ständigt präglar diskussionerna och beslut om exploateringar av våra främsta kulturmiljöer.
Vi vill också värna det immateriella kulturarvet. För Åland handlar det speciellt om de historier och traditioner som båthusen, fiskeredskapen och vettarna vittnar om. Därför ser vi det som självklart att den unika åländska skärgårdskulturen upptas som ett immateriellt kulturarv på UNESCO:s lista.
- Nutidsmänniskan behöver mer av dessa djupa upplevelser framför exotiska utfärder till främmande länder. Och det är hög tid för oss att återfå känslan av att leva i samklang med naturen, säger lagtingskandidat Simon Holmström.
Att levandegöra det åländska kulturarvet är inte bara viktigt i sig själv, utan skapar synergieffekter för den lokala ekonomin. Exempel på detta är restaurang- och butiksverksamheterna i Degerby, Smakbyn i Kastelholm och det kommande besökscentret i Bomarsund. Kulturturism är en uppåtgående trend som Åland skulle tjäna mer på.
Värna public service
Public service har inte haft en större funktion än idag. I tider av fake news, bristande källkritik och faktaresistens behöver allmänheten saklig och objektiv information.
Vi vill värna public services oberoende, men vill också skapa förutsättningar för privat journalistik. I Sverige går man nu alltmer in för styrning av public service genom att fokusera mer på ljud och rörlig bild framom text för att minska eventuella konfliktsituationer med de privata mediehusen. Tydligare ägardirektiv, utan att gå in på det redaktionella innehållet, skulle i vår mening vara en god utveckling också för det åländska medielandskapet.
Bildningen och demokratin
Alla människor ska kunna söka kunskap och förkovra sig i sina intressen på lika villkor. Samhället måste stå som garant för den fria bildningen, där alla erbjuds nya chanser att lära sig nya saker, växa och utvecklas genom livet. Det är ju en förutsättning för att medborgare ens ska kunna delta i det demokratiska samtalet och tillsammans utveckla värden som gott omdöme, källkritik, social kompetens, förmåga att formulera åsikter etc.
Det är självklart för oss att värna om biblioteken, Medborgarinstitutet, den organiserade bildningsverksamheten och det tredje sektorn. Särskilt intressant skulle det vara att binda samman dessa etablerade organisationer för att tillsammans med kultursektorn samverka i olika hållbarhetsprojekt.
- Kulturen fyller på ett sunt och bestående sätt det inre tomrum som människan idag försöker fylla med onödig konsumtion, säger lagtingskandidat Ola Sundberg.
Avslutning
Det finns krafter i vårt samhälle som vill montera ner de kulturella grundstenar som byggt upp vårt samhälle. Men det blåser också nya vindar som vill fortsätta bygga på det arv som lämnats till oss. Hållbart initiativ vill fylla seglen med vind mot en ny berättelse där vi tar tillvara på den kreativitet och idérikedom som ålänningar haft, har och kommer att ha. Att skapa mötesplatser, värna kulturarv och utveckla det fria tänkandet har aldrig varit viktigare än nu. Ett aktivt och inkluderande kulturliv är helt enkelt livsavgörande för hållbar utveckling.