Ny ekonomisk spelplan

Vad är samhällets roll under och efter krisen? Stimulanser, rambudgetering, slopande av ohållbara subventioner och investeringar, svarar Hållbart initiativs lagtingsgrupp.


Allt tyder på att pandemin kommer att påverka den åländska ekonomin negativt under flera år framöver. Med tanke på det stora avbräcket inom framför allt sjöfart och besöksnäring kommer återhämtningen att ta längre tid här än för närregionerna.

Under 2020 lade landskapsregeringen fram flera åtgärder i snabb takt för att lindra de allra värsta effekterna av pandemins framfart. Ambitionen har alltid varit att skydda de mest utsatta, undvika konkurser och stimulera sysselsättning.

Att samhället tar ett avgörande ansvar under kristider kostar. Det budgeterade underskottet för 2021 är drygt 20 miljoner €. Om inga åtgärder vidtas kommer underskotten för de följande åren röra sig uppemot 40 miljoner €.


Buden varierar om hur Åland ska få ekonomin i balans. Att snabbt minska 200 årsverken inom det offentliga vore dock som att kissa i byxan i kallt väder - värmer skönt en stund men blir snabbt mycket obehagligt. All tidigare finanspolitisk erfarenhet vittnar om att för stora åtstramningar som förverkligas för tidigt riskerar att försätta samhällen i en än mer ansträngd position. Detta är inte den väg som ledande ekonomier i Europa har valt. Som jämförelse ämnar USA i mars dela ut värdecheckar till hushållen upp till 10 % av BNP för att stimulera köpkraften.

Det är viktigt nu att lägga upp en långsiktig finanspolitisk spelplan med det slutgiltiga målet att få kostnaderna att möta intäkterna. Första steget vore att prognostisera det ekonomiska handlingsutrymmet varpå rambudgetar tydliggör handlingsutrymmet för varje år utifrån en definierad målnivå. De kostnader som finns i varje landskapsbudget ska avslutningsvis prioriteras utifrån de sju färdplanerna för de strategiska utvecklingsmålen. Med denna form av backcasting säkerställer vi en långsiktighet i reformerna som samtidigt styr mot hållbarhet.


Den finanspolitiska spelplanen kommer på det sättet att tvinga oss att tänka om, så att våra gemensamma finansiella resurser gradvis styrs över till enbart socialt och ekologiskt hållbara verksamheter. Därför är det inte rimligt att ge räddningspaket till företag som inte har någon plan för att bli hållbara eller ge tillstånd till verksamheter att tjäna pengar på att öka sina utsläpp.


Samtidigt är det viktigt att under krisen öka investeringstakten för att på sikt minska driftskostnader, stärka konkurrenskraften och fortsätta göra Åland attraktivt som bosättningsort. Klart står att det offentligas investeringsskuld är stor inom IT, skärgårdstrafiken, fordonsflottan och fastigheters energieffektivisering. Inköp av fastigheter för naturskyddsändamål är också en god investering som kan bevara penningvärdet även om valutans värde urholkas, vilket ligger i farans riktning givet många EMU-länders statsfinanser. Näringslivet efterlyser samtidigt stöd för innovativa hållbarhetsprojekt. Hållbart initiativ håller ännu dörren öppen för möjligheten att emittera gröna obligationer för att finansiera hållbarhetsprojekt, såsom Sverige och många andra länder gjort. Obligationerna skulle samtidigt göra det möjligt för ålänningar att få avkastning med gott miljösamvete.


På samma sätt som vi inte ska lämna en ekonomisk skuld till kommande generationer ska vi inte heller lämna över en förstörd planet.

Hållbart initiativs lagtingsgrupp

Simon Holmström

Annette Bergbo