I årets första tilläggsbudget är ungas psykiska hälsa, studiestöd och Stormskärs Maja i fokus. Här återges gruppanförande för Hållbart initiativ som hölls av Simon Holmström i Ålands lagting idag.
Det är fantastiskt - den mänskliga förmågan att göra stora individuella uppoffringar för det kollektiva. Den kraften träder fram särskilt i krissituationer och i svåra tider.
Samtidigt har begränsningar, digitala möten och den fysiska distansen förändrat våra liv så radikalt att många önskar någon form av normalläge tillbaka. Allt oftare hör vi ordet pandemitrötthet som ett allt starkare hot mot myndigheters rekommendationer och begränsningar. Pandemitröttheten tar sig uttryck i låg energi, motivationsproblem och nedstämdhet. För vissa tar den sig uttryck i en nihilism och uppgivenhet, för andra i ett agg mot myndigheter som upplevs som att de enbart är ute efter att försvåra livet för dem.
Ur ett psykologiskt perspektiv är det här helt förståeligt. Det vi vanligtvis brukar göra för att boosta våra energinivåer, som att träffa vänner, ta en spontanmiddag ute, bidra med föreningsaktiviteter eller gå till gymmet - allt det har kringskrits. Studier har nu bekräftat att den psykiska ohälsan har ökat jämfört med hur det var före pandemin. Främst drabbas de som redan är sårbara och unga personer.
Med tanke på att pandemin nu inte längre hotar sjukvårdens kapacitet att hantera sjukdomsfall är det helt i sin ordning att lätta på restriktioner, som ju alltid varit till för att “platta kurvan”. När vi inte har någon kurva att egentligen platta till längre måste vi se till en annan kurva, och det är den som gäller den psykiska ohälsan.
Enligt enkäten hälsa i Skolan har en femtedel till en fjärdedel av alla åländska ungdomar måttlig eller svår ångest. Detta är högre än i övriga landet.
Sedan 2020 har lågtröskelmottagningen vid primärvården öppet för alla över 18 år som behöver stöd i förbättrande av sin mentala hälsa utan någon form av remiss. Nu är det dags att också utvidga verksamheten att omfatta personer under 18 år. Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) finns redan som en öppenvårdsmottagning, men har remisskrav. Att öppna upp lågtröskelmottagningen för barn och unga är helt i linje med Barnkonventionen, och bra att den ordnas på ÅHS varunder också studerandehälsan och skolhälsovården finns. Det bäddar för samordningsvinster och synergieffekter.
Men det är så klart inte allt. Det långsiktiga arbetet för att samordna myndigheters arbete för att stärka ungas psykiska hälsa är något som redan finns i grundbudgeten i form av den treåriga projektverksamheten som snart torde beviljas PAF-stöd. Projektet ska titta på hur de olika verksamheterna på Åland ska arbeta mindre i silos och mer i samverkan.
Det här är en angelägen fråga. I grund och botten handlar det om följande fråga:
Vad kostar det i lidande och vad kostar det i pengar att ett barn hamnar på glid jämfört med att förebyggande insatser sätts in i tidigt skede?
Om exempelvis en högstadieelev inte får det stöd som behövs i ett tidigt skede, t.ex. vid svår situation i hemmet eller i samband med omvälvande livsförändringar, kan den samhälleliga kostnaden för uteblivna insatser bli dubbelt högre i form av kostnader för beroendemottagningar, polisiär verksamhet eller socialvård. Det här är en av de viktigaste investeringarna för välmående vi kan och ska göra.
Den första tilläggsbudgeten för året är egentligen ingen nämnvärd pandemibudget. Landskapsregeringen konstaterar mycket riktigt att de insatser som redan finns i grundbudgeten för detta år kommer väl till användning under året för att motverka de negativa effekterna av de tillfälligt återinförda begränsningarna och rekommendationerna. En av de betydande stödmöjligheterna är det temporära tilläggsstödet till arbetsgivare som under en period om högst sex månader anställer en arbetslös person. Stödet går ut den sista maj i år. Därtill finns det beredskap att med en tilläggsbudget göra en runda tre med systemet med sommarpraktiktjänster för ungdomar.
Därtill kommer stödverktyg alldeles strax att lanseras i Finland som också kommer Åland till del. Evenemangs- och kulturstöd ingår i det finländska stödpaketet.
I föreliggande tilläggsbudget finns i högre grad andra oförutsedda kostnader i förhållande till grundbudgeten som är värda att särskilt nämna.
Förslaget att slopa inkomsttaket i studiestödet, som redan diskuterats denna vecka här i lagtinget, kommer i rätt tid. Det syftar till att en studerande vid sidan av studierna kan arbeta som vikarier under kortare perioder utan att arbetsinsatsen påverkar möjligheten att lyfta studiestöd. Samma typ av förändring har gjorts i både Finland och Sverige.
Studiestödslagstiftningen reviderade vi också förra året som en pandemiåtgärd, dels för att stärka lågbemedlades resurser, dels för att öka förutsättningarna för alla genom förhöjd möjlighet till studielån. Det var också en modernisering sett till omgivningen; i de övriga nordiska länderna är studiestödssystemen uppbyggda så, att betoningen är större på studielånsdelen.
På längre sikt finns det skäl att fundera hur studiestödssystemet kan revideras. Det är många delar som inte är aktuella och andra som behöver moderniseras utifrån EU-rätten. En aspekt utretts och som utreds är att helt slopa inkomsttaket. Åland har redan idag den högsta inkomstgränsen i jämförelse med fastlandet och Sverige. Detta beror på att en studerande i vårt studiestödssystem sedan 2013 har möjlighet att jobba hur mycket som helst under sommarmånaderna utan att förlora studiestödet. Jag menar att det finns större utmaningar, nämligen familjer som säger att de inte har råd att ha sina barn i gymnasieskolan och ensamstående som säger att de inte får vardagen att gå ihop.
Ingen ska behöva ställa sig frågan: Har jag ens råd att studera nu?
Hållbart inititativ måste också framföra ett glädjerop för återdramatiseringen av Stormskärs Maja. Åh, vad spännande det ska bli att få följa denna produktion.
Ett finländskt filmproduktionsbolag har köpt rättigheterna av Ålands kulturstiftelse och kommer att spela in filmen 2022-2023 med planerad lansering i januari 2024.
I somras blev nyheten känd. Då var det inte alls självklart att filmen skulle spelas in på Åland.
Landskapsregeringen vill nu omfördela PAF-medel, dvs inte en kostnadsökning sett till grundbudgeten, för att möjliggöra ett filmstöd för att Majafilmen faktiskt ska spelas in här. Stödet betalas ut mot uppvisande av verifikat på åländska kostnader. På det sättet stannar finanserna på Åland. Särskilt trevligt är att inspelningen vitaliserar samhället också under lågsäsong. Men vi som jobbat med film någon gång vet att ett filmteam alltid spenderar mera pengar än de får i lokalt stöd.
Stormskärs Maja är inte heller vilket verk som helst. Det är inget mindre än Ålands nationalepos. Maja har åkt segertåg genom olika kulturscener. YLE:s dramatisering blev en av de mest populära finländska TV-serierna genom tiderna.
Fler än 50 år har nu gått sedan Anni Blomqvist började skriva bokserien. Hon målar upp en 17-årig Maja som blir bortgift med en utsocknes man vid namn Janne. På Stormskäret i skärgården lär hon sig överleva genom hårt, oändligt arbete och med en djup kontakt med naturens magiska andevärld. Död, krig och kärlek uppfostrar henne till en kvinna av en ny tid.
Det är egensinnig åländskhet så det bara dundrar om det. Stormskärs Maja är en hyllning till den åländska livsviljan som i århundraden levt vidare trots karga och fattiga förhållanden. Eller som Anni Blomqvist uttryckte det: “Den våldsamma glädjen och den stora kärlekslyckan som rådde trots alla bekymmer, allt arbete, all möda.”
Vi kan säkert föreställa oss Anni Blomqvist idag sitta där uppe på valfritt moln och blicka ner på oss förnöjsamt. Maja och Janne ska ännu en gång, så som det ska vara, prydas av de åländska röda granitklipporna som en ständig kuliss.