Nytt stöd till samhällets motor

Hållbara investeringar är avgörande för att starta om det åländska näringslivet efter krisen. Landskapsregeringen har därför nyligen beslutat att ge en ny typ av investeringsstöd till företag som vill satsa på att minska sin resursanvändning. Vi har frågat tre kunniga personer hur ser de på näringslivets omställningsarbete och vad samhället har för roll att spela i det.


Krisen har som bekant slagit hårt mot det åländska samhället. Enligt preliminära analyser minskade företagens omsättning med 22 % under 2020. Samtidigt pågår en annan kris som är det långsiktigt största ekonomiska hotet - den ekologiska krisen. I tider av återuppbyggnad är förväntningarna nu stora på hur samhället kan lösa de kortsiktiga och långsiktiga utmaningarna på samma gång.


Näringslivet har den senaste tiden visat framfötterna i arbetet med att minska sin resursanvändning och gå mot mer cirkulära materialflöden. Optinova satsar på energieffektivisering och återcirkulation av avloppsvatten i sina nya anläggningar, Ålands Centralandelslag (ÅCA) använder biprodukter från mejeriet i sitt biogasverk, och Ålandsbankens huvudkontor har solceller på sitt tak för att producera sin egen förnyelsebara el.


Risken nu med det ekonomiska avbräcket är att företagen väntar med sina fortsatta investeringar.

Utvecklingsminister Alfons Röblom (HI).
- Samhället har ett stort ansvar att skapa goda förutsättningar för företagande, speciellt i dessa tider. Vi vill särskilt gynna de företag som vill investera i nya tekniker och system som långsiktigt minskar både driftskostnader och miljöpåverkan, säger utvecklingsminister Alfons Röblom.

Förra veckan antog landskapsregeringen ett helt nytt stödsystem laddat med 700 000 € för att hjälpa företagens övergång till en hållbar resursanvändning. Stöd ges till investeringar som syftar till energieffektivitet, förnybar energiproduktion, reducerad vattenanvändning och minskad användning av naturresurser. Stödet är uppdelat i två delar, planering och utförande. Stödet för planeringsdelen uppgår till högst 40 % av godkända kostnader, dock högst 10 000 €, medan stödet för åtgärdsdelen utgör högst 25 % av godkända kostnader, dock högst 300 000 € (läs mer här). Tanken med stödsystemet är att företagen själva får utrymme att testa innovationer som på sikt gör verksamheterna mer konkurrenskraftiga.


Synpunkter från fältet

Vi är så klart intresserade att höra näringslivets reaktioner. Vi har frågat tre kunniga personer hur ser de på näringslivets omställningsarbete och vad samhället har för roll att spela i det.


Tom Bengtsson är t.f. vd på Ålcom.

Tom Bengtsson, t.f. vd på Ålcom, har mycket att säga om hur konkurrenskraften kan stärkas.


Om den nya stödformen påpekar han att den klart möter upp utmaningarna i de förhållandevis höga driftskostnaderna för att bedriva företag på Åland. För ett IT-företag som Ålcom är energianvändningen mest relevant. De har tillsammans med Ålands telefonandelslag för några månader sedan installerat solceller på kontorstaket i Jomala.

- Vi får en stor del av förbrukningen av solenergin. En bra dag går vår serverhall helt på solel.
Jomalakontoret som för några månader sedan fick sina tak beklädda med solpaneler.

Den redan gjorda investeringen inspirerar Tom att fundera på nya möjligheter. Målet för Ålcom är att under 2023 vara helt självförsörjande. Nu funderar Tom på solel till kontoret i Mariehamn eller att byta ut bilparken. Ålcoms 60-70 master skulle också kunna få sin egen solcell. Det skulle visserligen kräva investeringskalkyler, ett arbete som stödformens planeringsdel skulle ersätta med 40 %.


Pilottestning, understryker Tom, handlar inte bara om stödformer utan också om regelverk. Han nämner som exempel att Åland har kommit efter i 5G-utvecklingen eftersom landskapsregeringen tidigare valt att vänta på att Finland först utlyst sina 5G-koncessioner. Det är inte bara det att 5G-tekniken ger en energibesparing på upp till 25 % i förhållande till 2G-nätet, den möjliggör också energieffektiviserande teknik inom bland annat sjöfarten.

- Alla bojar kunde ge väderinformation automatiskt till alla fartyg. Skärgårdstrafikens färjor kunde göras förarlösa.

Med teknikens hjälp kan mycket göras för ekonomi och miljö, men också för attraktionskraften.

- Världens bästa kirurg kan bo på Kökar och utföra sina operationer på distans. Om vi kombinerar vårt fibernät med 5G-teknologi finns unika förutsättningar för en hållbar sysselsättning i skärgården framöver.

För Tom vore det också intressant att gå från individuella företagsstöd till klustertänkande. Om fler företag begär offerter för solcellsinköp kan priserna ytterligare pressas ner.

- Man borde få ihop nätverken så vi gör saker tillsammans och lär av varandras erfarenheter. Det ger möjligheter att hitta nya gemensamma intäktsområden tillsammans.

Ett utvecklat samarbetstänk skulle också gynna besöksnäringen i form av bokningssystem och paketering, istället för att turisten ska göra alla enskilda bokningar själv.


Han efterlyser samtidigt spetsigare insatser för att stimulera den lokala ekonomin. Stödformen kan lätt göra att “pengarna försvinner ut ur Åland”.

- Vi borde gynna nya former av användningsområden av våra resurser som vi kan ha exportfördelar av i ett längre perspektiv.

På temat lokal ekonomi lyfter Tom avslutningsvis upp en springande punkt för näringslivet i stort: de offentliga upphandlingarna. Med onödigt stränga och svåra upphandlingskriterier tvingas små och medelstora åländska företag hela tiden “kämpa för att överleva” istället för att skapa exportmognad. Ännu viktigare än enskilda stödformer är att offentliga myndigheters upphandlingsenheter värderar lokal service och lokala produkter.



Nästa i tur är Ålandsbekanta konsulten Patricia Wiklund, som sedan flera år tillbaka fattat intresse för den åländska bioekonomins möjligheter. I det aktuella projektet Hungry for Saltvik prövas nya innovationer för att cirkulera näring.

Patricia är vd för konsultföretaget Invenire.

Att påskynda övergången från ett silo-tänk till ett systemtänk där företagsmodeller designas om är helt avgörande för att lösa klimat- och miljöutmaningarna, menar Patricia. De företag som kommer att växa är de som inte bara minskat den negativa miljöpåverkan, utan byggt in i sina tankesätt att sluta kretsloppen och därigenom bidrar de aktivt till att lösa klimatförändringen och förlusten av biodiversitet (bli “regenerativa”).

- Det som gör cirkulär ekonomi så attraktivt för Åland är att man kan tjäna mycket. Får man systemen att fungera så bidrar de till den lokala ekonomin.

När vi ringde upp Patricia direkt efter att stödformen för hållbar resursanvändning hade gjorts offentlig, hade hon redan börjat diskutera potentiella projekt med åländska företag. Hon anser att stödformen kan hjälpa fler att ta steg i rätt riktning. Landskapsregeringen bidrar på så sätt att “snabba på processer” som redan kanske funnits på ritbordet. Samtidigt, understryker hon, får arbetet med cirkulär ekonomi inte stanna där.

- Affärsmodellen blir inte hållbar bara för att man byter energikälla.

Utbildningsinsatser, smidiga förvaltningsprocesser, nätverksskapande och träffsäkra stödordningar är åtgärder som det offentliga kan och bör hjälpa till med. Patricia ser särskilt ett behov av en mer aktiv förvaltning i rollen som möjliggörare. Landskapsregeringen kan skapa goda förutsättningar via lagstiftning, rådgivning och innovations- och utvecklingsstöd.

- Åland lyckas inte alltid få in de projektpengar och stödpengar som finns inom EU. Det finns mycket som skulle kunna göras om man öppnar upp mer.


För att utveckla samarbetstänket mellan företag föreslår Patricia ett liknande upplägg som i Finland. Där premieras stödansökningar som består av flera parter inom vissa angivna spjutspetsar (t.ex. kolbindande åtgärder). Myndigheterna har sammanfört olika stödformer och samlat resurspersoner så att det ska bli enkelt att hitta lämpliga verktyg. Just kolbindningen är något som också Åland behöver spetsa in sig på, enligt henne.

- Det åländska jordbruket skulle kunna bli världsbäst på kolbindning. Utan problem. Åland är ett litet samhälle som kan jobba i pilotskala. Den dagen som ålänningarna förstår det själva, då skulle det hända saker.
Foto från Föglö av Visit Åland.

Niklas Lampi är vd på ab Mathias Eriksson och ab Mariehamns Parti.

Vi kan inte heller låta bli att ta ett snack med Niklas Lampi, vd på Ab Mathias Eriksson och Ab Mariehamns parti, inom vilka en stor del av den åländska dagligvaru-, parti- och bygghandeln ryms. Niklas är även ordförande för nätverksgruppen för hållbara storföretag, som i januari lanserade ett klimatåtagande. Åtagandet handlar om att medlemsföretagen förbinder sig att mäta sin klimatpåverkan och år för år minska avtrycket. Under våren fortsätter nätverket kunskaps- och erfarenhetsutbytet för att komma vidare med klimatarbetet inom medlemsföretagen.


Niklas ser två breda spår för omställning inom sin bransch. Det första rör verksamhetens interna påverkan inom bland annat el, uppvärmning, transporter, vatten och fastighetsanvändning. Flera investeringar har gjorts och planeras, andra får vänta ett tag.

- Där vi relativt snabbt kan komma vidare är vår egen elförbrukning, förbättrad återvinning av värmeenergi och investeringar i modernare kylinfrastruktur. Däremot finns det också områden där det kommer att ta längre tid, exempelvis utsläppen från transporter.

För de områden där omställning inte låter sig göras i första taget är klimatkompensation aktuell.

- Vi kommer att nå klimatneutralitet gällande utsläppen i våra egna verksamheter under våren 2021, det är en viktig milstolpe.

Det andra spåret för företagens omställning handlar om påverkan inom leverantörsledet och slutanvändningen av produkterna. Stor miljö- och klimatpåverkan görs i dessa led. Niklas understryker här vikten av breda överenskommelser för att komma vidare.

- Det finns exempelvis hållbara materialval för förpackningar i dag och det händer enormt mycket på området. Men det som måste till är ökade volymer så att priserna kommer ned. För att det ska hända måste det till breda regleringar gärna på EU-nivå. Då kommer det att hända saker väldigt snabbt inom förpackningsindustrin och hela marknaden.

En av marknadsekonomins bärande principer är som bekant det fria utbudet, men samtidigt menar Niklas, “har vi som handelsföretag ett ansvar att inte sälja vad som helst”. Det handlar också om vilka produkter som marknadsförs till konsumenterna.

- Vi satsar väldigt stort på frukt och grönt i våra butiker. Det växer kraftigt generellt i dagligvaruhandeln. Vi jobbar också mycket med ett ekologiskt sortiment och lokalt fokus.

Redan förra året avslutades försäljningen av plastpåsar för frukt och grönt samt vid kassan. Nu pågår arbetet med plastfria delikatessdiskar.


Vi kunde inte undvika att i sammanhanget även fråga honom om vi snart får se laddstationer för elfordon också vid andra butiker än Kantarellen och Mattssons i Godby?

- Det ligger på bordet.


Avslutningsvis vill Niklas rikta sig till politikerna med en uppmaning om att våga lagstifta för att snabba på omställningen.

- Förbud är bevisligen effektivt. Det var så världen fick bort freonerna och räddade ozonlagret. Miljöskyddet i stort har ofta sett ut på det sättet. Sen kommer marknaden att sätta sig inom det nya normala och lägga rimliga prisnivåer för produkterna. Samtidigt blir brasklappen här att vi inte kan göra allt det här på egen hand på Åland, vi måste ha åtminstone Norden och helst EU med.

Vid sidan av piska krävs också morot. Niklas betonar att vi har ett unikt läge i återhämtningsarbetet under och efter pandemin, med mycket pengar i omlopp.

- Vi ska inte styra in medlen i dåliga vanor, det som vi vet att ändå inte kommer att vara framtiden. Man måste ta tillfället i akt nu när vi öppnar kranarna på det här sättet och styra mot en grön omstart.