Politiken har inte lyckats lösa de stora samhällsutmaningarna som spänner över flera decennier. Så hur designar vi ett bättre politiskt system här på Åland där vi uppmuntrar politiker att fatta långsiktiga beslut för kommande generationer?
När den berömde skotske filosofen David Hume såg framväxten av det moderna demokratiska systemet var han övertygad om att det skulle dämpa individens själviska begär. Tillsammans skulle folkets representanter mötas och lägga ut långsiktiga planer för hur de gemensamma resurserna skulle förvaltas.
Det blev inte riktigt så. En längre tids kortsiktiga beslut har lett oss in i en allvarlig situation med stora utmaningar som klimatförändring, artutrotning och övergödning.
Hur ska vi omdesigna vår demokrati så att den har förmåga att representera även kommande generationer?
Åland har lagt grunden
Om det är något samhälle som har förutsättning att skapa förändring inom ramen för demokratin så är det Åland.
För fem år sedan, 2014, fattades ett internationellt sett unikt beslut. Landskapsregeringen och lagtinget bestämde sig för att Åland skulle bli helt hållbart senast år 2051. En parlamentarisk kommitté hade med strategin “Omställning Åland” banat vägen för beslutet. Det finns en bred parlamentarisk enighet om att ställa om Åland under nio mandatperioder framåt.
Ett flertal organisationer från samhällets alla sektorer knöts till arbetet och i början av 2016 hölls det första stormötet “Forum för samhällsutveckling” för att förankra och bredda hållbarhetsarbetet. I samband med forumet tillsatte landskapsregeringen ett utvecklings- och hållbarhetsråd med ansvar för att följa upp hållbarhetsarbetet. Därefter vidtog arbetet med att formulera en gemensam vision och strategiska mål. En mängd experter inom vitt skilda områden och många engagerade medborgare deltog i processen.
Hösten 2016 lanserades Utvecklings- och hållbarhetsagenda för Åland med “Alla kan blomstra”-visionen om det hållbara samhället 2051 och de sju strategiska utvecklingsmålen för 2030. Visionen ramas in av fyra hållbarhetsprinciper som utgör en internationell vetenskaplig definition av hållbarhet.
De ursprungliga organisationerna som hade banat vägen för agendans tillkomst bildade sedan nätverket Bärkraft.ax. Nätverkets formella förening har idag två anställda lotsar, som inspirerar och stöder privatpersoner, organisationer och företag att förverkliga agendan.
Ålands landskapsregering har - som få regeringar i världen - börjat budgetera utifrån förverkligandet av utvecklings- och hållbarhetsmålen. Det finns även strategier, resurser och statusrapporter för den årliga utvecklingen. Det är för detta målmedvetna arbete som Åland, som enda nordiska pristagare, erhöll EU-kommissionens hållbarhetspris 2019 i kategorin samhällen under 300 000 invånare.
Ålands “bärkraftarbete” har lockat till sig internationellt strålkastarljus inte bara för det strukturerade och målmedvetna hållbarhetsarbetet. Det handlar till minst lika stor del om en vitalisering av demokratin, som krattar manegen för att titta bortom den nuvarande mandatperioden.
Framtidssäkra Åland
Vi inser så klart att snacket om att ställa om vårt samhälle inte ska vara ett sätt att få Åland att framstå i en bättre dager än vad det är (s.k. greenwashing). Fortfarande är vårt ekologiska fotavtryck alldeles för högt. Men det får inte avhålla oss från att vara stolta över vårt visionsarbete. Att lyfta blicken och berätta vart vi är på väg kommer att föda en lösningsfokuserad anda och konkreta förslag på hur vi ska nå målet.
För de offentliga institutionerna gäller det att anpassa sig ännu mer för framtiden. Demokratin bör därför få fler självständiga och granskande institutioner. Israel hade mellan 2001-2006 en “framtidsombudsman” som granskade och till och med fördröjde förslag som hade negativa konsekvenser på framtida generationer. Både Finland och Sverige har parlamentariska rådgivargrupper. I Wales finns sedan 2016 en “future generations commissioner” som granskar att alla offentliga beslut inte påverkar kommande generationers möjlighet att tillgodose sina behov.
Åland är redo för en ambitiös framåtsyftande politik. Hållbart initiativ har föreslagit att Åland ska stifta en klimatlag som ska syfta till att få Åland klimatneutralt. För att framtidssäkra landskapsregeringens arbete mot det målet har vi föreslagit att Åland ska tillsätta ett oberoende klimatråd.
Arbetet för ett hållbart samhälle kräver att alla politikområden gör sitt för att förverkliga den gemensamma visionen. Hållbarhet kan inte längre vara en sidoverksamhet, ett utvecklingsarbete som man pysslar med när allt annat är över eller då man har lite pengar kvar till “utvecklingsprojekt”.
Avslutning
Vi ålänningar måste vara modiga inför de utmaningar som väntar. Vi ska våga vara visionära, lyfta blicken från nuet och se framåt.
Demokratin har utvecklats flera gånger i historien. Arbetarna har fått ett socialt skyddsnät. Kvinnor har fått rösträtt. HBTQIA-personers rättigheter har stärkts. Nu är det dags att hörsamma behovet av den rörelse som kräver en snabb omställning till ett hållbart samhälle.
Låt oss utveckla demokratin igen - för oss och våra kommande generationers skull.
