Ett annorlunda Åland växer fram i spåren av corona. I takt med massvaccineringar, lättade restriktioner och vaccinationspass kan samhället snart vakna upp efter samhällsfebern. Vilket är det samhälle vi vill vakna upp till? Det behövs ett aktivt politisk ledarskap för att ta Åland ut ur krisen som ett starkare samhälle, skriver lagtingsledamöterna Annette Bergbo och Simon Holmström i sin insändarserie.
Det finns inte en automatik i att kriser alltid för med sig en nystart. Alltför ofta har möjligheterna till nystart fått stryka på foten till förmån för en panikstart som handlat om att få igång ekonomin igen så snabbt som möjligt, till vilket pris som helst. Att ge räddningspaket till ohållbara fossila bolag, eller ge kryphål till verksamheter att tjäna pengar på att öka sina utsläpp är dock inte vägen framåt. Att hålla sig kvar vid en gammal, ohållbar näringsstruktur som förlitar sig på ett kortsiktigt utnyttjande av planetens resurser leder bara till fler och ännu allvarligare kriser i framtiden.
Åland har sedan länge haft en plan för framtiden. Vår handlingsplan, Ålands utvecklings- och hållbarhetsagenda, är vårt gemensamma samhällskontrakt med fyra hållbarhetsprinciper och vision för 2051 samt sju strategiska utvecklingsmål och färdplaner för 2030. Den stakar ut en väg för hur ett dynamiskt, småskaligt samhälle med självstyre kan och ska utvecklas framöver.
Det är betryggande att landskapsregeringens tydliga budskap alltid har varit att målen står fast; oavsett hur blåsigt havet har varit ska vi nå in i hamn. Det innebär att vi använder agendan som sjökort. En sådan strategisk ansats borgar för att vi inte paniksparar på ett område som leder till en kostnadsutveckling på ett annat. På det sättet kan vi identifiera både ohållbara subventioner och områden som vi behöver stimulera givet dagens utmaningar.
Eftersom agendan står fast och utmaningarna ökat krävs en fokuserad politisk inriktning. Det visar landskapsregeringen genom sitt färska meddelade om den strategiska inriktningen för de kommande åren.
Genom kraftsamling för meningsfull sysselsättning, nya digitala affärsmöjligheter, grön kraft, inflyttning och en stabilisering av ekonomin pekar landskapsregeringen på hur Åland ska möta dagens utmaningar och nå hållbarhetsmålen samtidigt.
Vägvalen konkretiseras redan i tilläggsbudgeten med inslag som sommarjobb och traineeplatser för unga, Högskolans IT-satsningar, storskalig havsbaserad vindkraft, värnande av natur och ökat fokus på ledarskap inom landskapets förvaltning.
Om förra årets pandemihantering kändes som första hjälpen under krisens hetta blickar landskapsregeringens färska strategi och tilläggsbudget nu mot framtiden. Landskapsregeringens tydliga besked att ta Åland ur krisen som ett mer motståndskraftigt och hållbart samhälle inger hopp och framtidstro.
Grön kraft
Möjligheterna till nya affärsområden efter krisen är svindlande. Betydande satsningar görs redan nu i vår omvärld på digitalisering, förnybar energiproduktion, delningsekonomi samt restaurering av naturlandskap för att nämna några. Ett större fokus läggs också på en mer lokalt baserad ekonomi för att bättre möta kommande kriser.
Tänk om Åland kunde vinna konkurrensfördelar med våra snabbfotade, dynamiska beslutsprocesser? Tänk om vi som litet samhälle kan jobba mer i pilotskala med innovationer? Tänk om vi med våra historiska erfarenheter kunde bygga upp flera nya starka branscher tillsammans?
Vi är övertygade om att Åland kan bli Nordens centrum för förnyelsebar energi.
Med projektet Smart Energy Åland och vindkraftskunnandet är vi på god väg. Nya stöd har tagits fram för företagens projekt för hållbar resursanvändning och hushållens installationer av elbilsladdare och flera är på kommande. Högskolan på Åland startar ett utvecklingscenter med syfte att agera motor för hållbarhetsprojekt och Yrkesgymnasiet planerar ny vindkraftsutbildning. Dessutom har landskapsregeringen förlängt landsbygdsutvecklingsprogrammet med särskilda stöd för energilösningar och kollagring för att nämna några framåtsyftande områden. Visionen om storskalig havsbaserad vindkraft i åländska vatten kommer att innebära en ny exportindustri som kommer att ge många ringar på vattnet.
Denna vision är lätt att koppla till andra branscher på klimatområden. Verksamheter som biokolframställning, träfabrik, gröna serverhallar, anläggning för vätgaselektrolys, algodling och system för (autonoma) fordonspooler är alla otroligt intressanta för Åland.
Den gröna kraften är hisnande. Det är bland de nya, innovativa företagen som vi kommer att se den snabbaste produktivitetsutvecklingen, och det är dessa som kommer att attrahera kapital och högkompetent arbetskraft till Åland.
Men inget kommer automatiskt. Utöver finansiella satsningar måste vi våga lagstifta. OECD genomförde för några år sedan en banbrytande jämförelse mellan flertalet medlemsländer och deras miljölagstiftning. Det visade sig att länder med höga miljökrav inte har någon försämrad produktivitet jämfört med de som hade svagare. Snarare har näringslivet snabbt anpassat sig till de höjda ambitionerna med teknik- och affärsutveckling, vilket ökat produktiviteten i längden. Logiken är egentligen ganska enkel: När skadliga ämnen förbjuds, kommer nya produkter ut på marknaden. När freonerna förbjöds produktutvecklades kylskåp och sprejflaskor. När plastartiklar regleras av EU, hittade företag på att använda bland annat vass istället. När stater sätter slutdatum för fossila bränslen, då ökar investeringar i förnybar energi och fossilfria fordon.
Det krävs politiskt mod att inte längre i lika hög grad förlita sig till hur man tjänat pengar tidigare; att införa lagstiftning och styra om pengarna till nya verksamheter. De länder som ligger i framkant i omställningen till ett hållbart samhälle kommer att vara vinnarna på vägen ut ur den djupa ekonomiska krisen.
Åland har nu alltså en gyllene chans att satsa sig ur krisen och bygga nya ekonomiska ben att stå på i framtiden. Det kommer att ge oss avgörande konkurrensfördelar. Och när krisen slår till igen, för det kommer att hända tids nog, då är vi mycket mer förberedda!
Hållbart initiativs lagtingsgrupp
Annette Bergbo och Simon Holmström
