• Hållbart Initiativ på Facebook
  • Hållbart Initiativ på Instagram

Strategi för skärgårdens livskraft

I samhällsdebatten får de sex skärgårdskommunerna ofta stå som problemområden. Den ständiga oron är att skärgården blir ett avfolkat område med en massa fritidshus. Men skärgården bidrar inte bara till trevliga sommarupplevelser, utan har också stor potential att bidra till omställningen till ett hållbart samhälle. För det krävs särskilda politiska insatser.


Den åländska skärgården har länge klassats som en särskild del av Åland. Förutsättningarna att bo och leva här är självklart annorlunda. Mycket tid går åt att planera resor utanför ön och transportera sig på färjorna samtidigt som utbudet av samhällsservice kan vara begränsad, speciellt vintertid.


I takt med urbaniseringen har skärgården minskat sin befolkning till drygt 2.100 under det senaste seklet. Medelåldern är ungefär 10 år högre än övriga Åland. Flera skärgårdskommuner har det redan kämpigt med finanserna på grund av vikande skatteunderlag.

De speciella förutsättningarna och den negativa samhällstrenden har riktat fler strålkastare mot skärgården. Samarbetsorganisationen Företagsam skärgård arbetar med projekt och tog 2018 fram en särskild strategi för att främja företagandet. Skärgårdsnämnden, ett samarbetsorgan mellan landskapsregeringen och de sex skärgårdskommunerna, är i beråd att ta fram en strategi för bättre samverkan. Norra skärgården fick fiber för ett antal år sedan och med EU-medel satsar gästhamnarna på upprustning.


Hittills har landskapsregeringens politik för skärgården framför allt kretsat kring två områden.

  1. Kortrutten som bygger på att förkorta rutterna och köpa nya färjor för att göra driftsinbesparingar. Förslaget gäller för närvarande enbart den södra skärgården. Investeringarna uppgår till 40 miljoner euro för projekt västra och östra Föglö. En hybridfärja för Svinö-Gripö har upphandlats till en totalkostnad på 66 miljoner över en 15 års tidsperiod. (Huruvida avtalet rivs upp är en fråga som just nu utreds efter lagtingets beslut den 27 september.)

  2. Kommunsammanslagningen som syftar till att de fem skärgårdskommunerna blir en med Föglö som tilltänkt centralort. Att binda ihop skärgårdens service skapar ett nytt behov av skärgårdstrafik vilken fortfarande är under utredning. Förutsättningarna för att skärgårdskommunerna ska gå ihop senast i januari 2022 är dock särskilt utmanande, enligt den senaste utredningen.

Skärgården har länge önskat en bredare palett av satsningar. Det har handlat om ökad polisnärvaro, bättre hälsovårdsberedskap, postkontor, utlokalisering av offentliga tjänster, samordnat inflyttningspaket och flexiblare skärgårdstrafik. Skärgården önskar också ett större regionalt finansiellt understöd, som man tidigare haft. När landskapsandelssystemet justerades 2018 av landskapsregeringen påverkade detta skärgården nämligen hårdast med sexsiffriga bortfall.

- Det står klart att den åländska skärgården är en outnyttjad potential i omställningen till ett hållbart samhälle. Låt oss göra allt för att stärka dess livskraft, säger talesperson Annette Bergbo.

Vi vill ha en skärgårdsstrategi

Hållbart initiativ inser behovet av att se skärgården som en helhet och formulera politiska förslag därefter. Vi ställer inte längre frågan om hur vi kan rädda skärgården, utan snarare hur skärgården kan bidra till hela Ålands omställningsarbete. Det skiftar vår inställning från problem till möjlighet.


Centralisering sägs ofta vara positiv för att minska transporter och öka effektiviteten. Men i det hållbara samhället behövs skärgården av flera skäl. Den utgör inte bara en plats för ett gott liv, utan försörjer centralorter med livsmedel samtidigt som den upprätthåller ekosystemtjänster. Dessutom vore det resursslöseri att inte utnyttja den utbyggda infrastrukturen som redan finns.

- Det är viktigt med visioner kring hur skärgården ska utvecklas. Hållbart initiativ vill ha en aktiv och lyhörd skärgårdspolitik där skärgårdsborna är med och driver frågor från A till Ö, säger talesperson Alfons Röblom.

Hållbart initiativ vill att Åland tar fram en skärgårdsstrategi med tre huvudsakliga delar.

  1. Skärgårdslag

  2. Trafikplan

  3. Företagssatsning


1. Skärgårdslag

I Finland finns en skärgårdslag som förpliktar offentlig verksamhet att trygga skärgårdens näringar, trafik, samhällsservice och miljö. Åland omfattas inte av den lagstiftningen och är i behov av en egen variant. Förslaget var förberett i början av 2000-talet men hamnade dessvärre ner i pappershögarna med åren.


Hållbart initiativ vill att skärgårdslagen ska bli en “bas-lag” som tydliggör vikten av en likvärdig social servicenivå som för övriga Åland. När lagen omsätts i praktiken bör särskilt vikt ges åt äldrevården, som är i behov av specialisering och kompetensförstärkning. Dessutom är det nödvändigt att hitta speciallösningar för skärgårdsungdomar att studera i Mariehamn.


En annan viktig aspekt i lagen ska röra övergripande samhällsplanering. För att skärgården ska ha förutsättningar att utvecklas behöver vi tillsammans strategiskt planera var och hur den utvecklingen ska ske. Var ska inflyttarna bo? Hur ska de få en god service? Hur ska transporterna ske?


Den finska regeringen utser med stöd av skärgårdslagen en särskild skärgårdsdelegation som tar fram initiativ och svarar på offentliga myndigheters beslut. På Åland finns redan en likadant organ, skärgårdsnämnden. I den åländska skärgårdslagen skulle det skrivas in att nämnden också har en sekreterare som aktivt samordnar skärgårdsfrågor inom det offentliga Åland.


2. Trafikplan

Landskapets fartygsflotta har en hög medelålder och antalet störningar i trafiken är därmed stor. Samtidigt är den kostnadsdrivande, ineffektiv och fossilberoende. Under sommarmånaderna är kapaciteten för liten och under vintertid för stor. En annan aspekt i ineffektiviteten är att resorna till hög grad baseras på biltransporter.

- Skärgårdstrafiken behöver en helt annan typ av flexibilitet. Miljöoptimerade bilfärjor och passagerarbåtar kan köpas och säljas på marknaden, men nya broar och bankar återställer aldrig de miljöingrepp som gjorts, säger talesperson Annette Bergbo.

Den största utmaningen att ställa om skärgårdstrafiken bottnar i bristen på strategisk översiktlig planering. Snutt-satsningar görs inte sällan för olika sträckor. När landskapsregeringen ska inleda förverkligandet av kortrutten på Föglö finns ingen fortsättningsplan för resten av skärgården. Risken är att man bygger in sig i ett system som kanske funkar i vissa avseenden på ett ställe, men inte alls på andra.


Hållbart initiativ anser att skärgården förtjänar en övergripande trafikplan. Den ska sikta på att hela skärgårdstrafiken ska bli helt hållbar och möta skärgårdsöarnas servicebehov. Trafikplanen kan till exempel handla om följande:

  • Det fossildrivna tonnaget byts ut till el- och hybriddrift. Tillsammans med Flexens kan EU-stöd vara på fråga.

  • Testning av snabba passagerarbåtar för att komplettera bilfärjorna. Turerna matchar med kollektivtrafik och elbilspooler i ändhamnarna.

  • Ett modernt resebokningssystem involverar skärgårdsfärjorna samt kombineringsmöjligheter.

  • Om tunnel Svinö-Degerby på sikt medför ett lägre miljö- och klimatavtryck enligt den kommande miljökonsekvensbedömningen (MKB:n) bör alternativet beaktas i planen.

Turlistor, bokningsregler och administration av skärgårdstrafiken behöver hanteras annorlunda. Därför föreslår vi en bolagisering av verksamheten så att skärgården får direkt ägandeskap genom styrelsen. Ålandstrafiken kan även med fördel förläggas till skärgården.


En långsiktig planering för skärgårdens tillgänglighet är en grundbult i en stabil skärgårdspolitik.


3. Företagssatsning

Mångsyssleriet och företagsamheten är skärgårdens fjäder i hatten. Stor potential finns i flera branscher som aktivt kan delta i omställningsarbetet. I synnerhet turismen samt vatten- och jordbruket har stora utvecklingsmöjigheter.


Turismbranschen är idag inne i en strukturomvandling där kunderna ställer högre krav på standard och hållbarhet. Med den unika naturen finns stora förutsättningar för fler verksamheter så som Silverskär, jakt- och fiskepaket och annan “ekoturism”. För att den typen av turism ska fungera och vara trovärdig måste vi sköta om flora och fauna på ett bättre sätt. Hållbart initiativ vill därför arbeta för moderniserad vatten- och naturvård.

  • Hastighetsbegränsa stora farleder för kryssningsfärjorna. Det ökar yngelproduktion och förbättrar siktdjupet.

  • Inrätta fler naturskyddsområden både på land och till havs.

  • Främja båttvättar och standardhöjning av gästhamnar.

Vattenbruket är en annan viktig näringsgren som har stora positiva socioekonomiska effekter. Dessvärre står de för betydande direkta fosfor- och kväveutsläpp som bidrar till övergödningen av Östersjön (ca 80 % av Ålands fosforutsläpp och 40 % av kväveutsläpp). För att näringen inte ska vara tvungen till nedstängning 2030 på grund av strängare utsläppsbegränsningar vill vi att fiskodlingen ska få förutsättningar att snabbt hitta nya reningstekniker som gör att vi fortfarande kan få ta del av gott, proteinrikt livsmedel. För det krävs en moderniserad vattenlag kombinerad med stödmöjligheter för pilottestning.


Skärgården kan också bli ett exemplariskt område för småskaligt jordbruk och naturbeten, så som det en gång varit. Minskningen har successivt lett till igenväxning. Hållbart initiativ vill öka förutsättningarna för livsmedelsproduktion i skärgården.

Genom det nya LBU-programmet (landsbygdsutvecklingsprogrammet) ökas stödmöjligheterna för naturbeten och skärgårdsjordbruk.


Ökade krav på närproducerade livsmedel i offentlig upphandling stärker efterfrågan.

Att införa en åländsk certifiering av lokalproducerade, hållbara produkter (vad vi kallar AXgan-märkning) ökar konsumenternas vilja att köpa inhemskt.


För visst är det så att gärdesgårdar, hamlade träd och blommande ängar hör skärgårdsupplevelsen till!


Avslutning

Hållbart initiativ är helt övertygade om att ett ständigt arbete för att öka skärgårdens livskraft kommer att öka inflyttningen på sikt. Men för det krävs en stabil och långsiktig regionalpolitik som hanterar de små lokala frågorna och de stora penseldragen.


En ambitiös strategi som vi föreslår skulle sända starka signaler om att regionen är av särskild vikt för Åland. Den skulle också sätta Åland på kartan i EU-området då enbart Kroatien och Finland aktivt har ett likadant strategiskt arbete.