Unesco är en naturlig hemvist för Åland

"Eftersom krigen har sitt ursprung i människornas sinnen, måste försvaret av freden också byggas upp i människornas sinnen." Utifrån just den grundläggande principen förklarar Unesco sitt syfte att verka för fred och säkerhet genom främjande av internationellt samarbete inom utbildning, vetenskap och kultur.


Just i dag, i skenet av ett pågående anfallskrig i Ukraina, får dessa programförklarande ord en särskild betydelse och lyfter upp verkligheten som inte alls är vacker utan brutal och oförsonligt hård och skrämmande. Det går inte att låta bli att göra den kopplingen.


Därför är jag stolt över att Åland tagit steget in i ett internationellt sällskap som är så viktig för att främja den universella respekten för rättvisa, rättssäkerhet och mänskliga rättigheter samt grundläggande friheter.


Den 9 november 2021 under UNESCO’s generalförsamling i Paris antogs nämligen Åland som associerad medlem. Vi sällar oss till 193 medlemsländer och 12 associerade medlemmar. Medlemskapet understöddes av utrikesminister Pekka Haavisto (De gröna) i Finlands inlaga till UNESCO under ansökningsprocessen.


Unesco är en naturlig hemvist för Åland sett inte minst ur ett historiskt perspektiv. Ålandslösningen är ett tydligt exempel på ett framgångsrikt beslut som för 100 år sedan fattades av FN:s föregångare Nationernas Förbund. År 1921 beslöt Nationernas förbund om Ålands unika status som självstyrande region, där Åland skulle garanteras sitt svenska språk och kultur samt lokala sedvänjor. Samtidigt beslöt också Nationernas Förbund att ett avtal om Ålands demilitarisering och neutralisering skulle uppgöras för att befästa Ålands demilitariserade status baserat på ett tidigare beslut som fattades i samband med fredsfördraget i Paris 1856. Genom beslutet i Paris 1856 blev Åland demilitariserat och för första gången en del av internationell lagstiftning och internationella överenskommelser.



Nationernas Förbund diskuterar ålandsfrågan av Rackwitsz, Frederik - CC BY 4.0


Ålands särskilda ställning ska alltså från början också ses som ett renodlat fredsprojekt.

Hållbart Initiativ stöder Ålands uttalade UNESCO-strategi som går ut på att ingå i ett samlat och samordnat arbete internationellt kring fred, där Ålandsexemplet kan lyftas upp generellt, och utöver det även ingå i ett ökat samarbete inom utbildning, vetenskap, kultur och kommunikation.


Åland arbetar redan aktivt med verkställigheten av de olika konventionerna inom UNESCO som Åland även separat i enlighet med självstyrelselagen gett sitt bifall till. Förutom det långvariga internationella kulturkontakterna så är utbildningsområdet av särskild betydelse för att rusta individer att ställa om och tillsammans hitta lösningar på globala utmaningar så som klimatkrisen.


Intressant för Ålands del är inte minst inom kulturområdet där Unescos medlemsländer samarbetar med bevarande och immateriellt kulturarv dvs kulturarv som inte är föremål: dans, sånger, traditioner etc. I detta sammanhang kan nomineringen till “Memory of the World-programmet” (MoW) särskilt nämnas och Shipping Company Gustaf Eriksons arkiv från åren 1913-47 som föreslås att ingå i det internationella registret. Kommande höst förväntas Unesco fatta ett beslut om det.


Därtill nominerade Åland, tillsammans med Finland, Sverige, Danmark, Färöarna Island och Norge och lyckades även få med nordiska klinkbåtstraditioner i UNESCO:s representativa lista över mänsklighetens immateriella kulturarv.


Tänk om vi också kunde få med den särskilda åländska skärgårdskulturen från forna dagar som den såg ut då med jakten och fisket och det många gånger så hårda livet som byggdes av kunskaper och nedärvda sedvänjor, det som nu håller på att falla i glömska.


Det är så sant som det är sagt i Unescos stadgar; försvaret av freden måste byggas upp i människornas sinnen och samtidigt ska vi, för att rädda vår planet, i våra sinnen förändra vårt tänkande, våra vanor. Det ena utesluter inte det andra och det är min övertygelse att det kan fungera till gemensam framgång.


Annette Bergo framför Hållbart Initiativs gruppanförande 4.4.2022

– Annette Bergbo


Texten är en omarbetning av anförandet i lagtingets debatt om självstyrelsepolitiska frågor den 4 april 2022