Har du lagt märke till alla de främmande växter som tidigare inte funnits i den åländska naturen? Har du oroats över minken och mårdhunden? Det har vi. Därför lägger landskapsregeringen fram ett lagförslag om invasiva arter.
De åländska arterna hotas inte bara av att livsmiljöerna försvinner. De konkurreras i allt högre takt ut av arter som tidigare inte funnits här. Arterna kan ha liftat med lasten på färjorna, transporterats på leriga kläder eller med blomjord. Invasiva arter är också problematiska då de kan skapa allergier och djur kan vara smittspridare.
Minken och mårdhunden är två exempel på invasiva arter. De har visat sig vara särskilt problematiska för fågelbestånden, inte minst ejder. En annan - den spanska skogssnigeln - eller mördarsnigeln har på senare år tagit över många trädgårdar. Jättelokan i sin tur kan skapa blåsor på kroppen vid kontakt och tallvedsnematoden kan oroa skogsägare.
Hanteringen av invasiva främmande arter finns reglerad på EU-nivå. Det finns en uppdaterad lista på vilka arter som klassificeras som invasiva och den senaste uppdateringen gjordes 2019. På Åland har punktinsatser gjorts för att utrota enstaka arter. Det kan handla om åteljakt på mink och mårdhund eller rapporteringsformulär för observationer av jättelokan. Men det behövs mer än enstaka insatser.
För att få ett helhetsgrepp i frågan och för att införliva EU-lagstiftning på Åland har landskapsregeringen i veckan lagt fram ett lagstiftningsförslag om invasiva främmande arter till lagtinget. Förslaget går i praktiska termer ut på att:
landskapsregeringen kan starta snabba utrotningsåtgärder
ett tillståndssystem skapas för att hantera invasiva arter av särskilda skäl
landskapsregeringen får ett utökat informationsansvar
fastighetsägare får ett större ansvar att övervaka förekomsten av invasiva arter på sin mark
landskapsregeringen kan stöda fastighetsägares borttagningskostnader
Utvecklingsminister och Hållbart initiativs talesperson Alfons Röblom menar att lagförslaget inte bara skyddar miljön utan också är ekonomiskt fördelaktigt. Kostnader som invasiva arter kan medföra gäller hälsovård, skördeförluster, skogsskador och skador på fiskbestånd. Så som stora delar av all hållbarhetspolitik är förebyggande insatser i tidigt skede bättre än akuta åtgärder efter fullbordat faktum.
- Om vi väntar med att utrota invasiva arter blir det i framtiden svårt och dyrt att stoppa dess spridning, säger utvecklingsminister Alfons Röblom.
Det räcker så klart inte med lagstiftning. Åland måste också bli bättre att identifiera och hantera de invasiva arterna. Speciella insatser behövs dessutom för att stoppa spridningen av mink och mårdhund för fågelpopulationernas skull.
Att utrota och stoppa spridningen av främmande invasiva arter är ett viktigt arbete för ökad biologisk mångfald. På det sättet stärker vi ekosystemet och dess gratistjänster till oss människor.