Fredagens internationella strejkdag för klimatet ger återigen rysningar. Budskapet är tydligt: Att möta klimathotet och dess följder måste bli politikers topprioritet.
För att minska utsläppen har många länder tagit fram klimatlagar, som binder regeringarna till tydliga utsläppsmål. Storbritannien var det första landet med en klimatlag. Därefter har många länder följt i samma fotspår, inklusive Finland och Sverige.
Åland har som ett småskaligt självstyrt örike alla förutsättningar för att bli fossilfritt. Dessvärre är våra utsläpp fortfarande stora per capita i en internationell jämförelse. Det är därför dags för även Åland att lagstifta om att minska utsläppen av växthusgaser.
Åland har dessutom en ypperlig möjlighet att utmärka sig och gå steget längre än andra lagstiftande områden genom att ställa mer ambitiösa utsläppsmål än Parisavtalet. Att inkludera konsumtionsbaserade utsläpp i en klimatlag vore också att visa gott exempel i världen. De utsläpp som vi orsakar genom det vi köper syns nämligen i dagsläget inte på Ålands utsläppskonto, men är minst lika viktiga att minska. Uträkningar gör gällande att konsumtionen kan stå för uppemot en tredjedel av utsläppen per person.
En åländsk klimatlag skulle förslagsvis innehålla fyra byggstenar:
Bindande målsättningar om att Åland ska vara fossilfritt senast år 2051. En tydlig vision sporrar till gemensamt klimatarbete.
Ett krav på att landskapsregeringen tar fram utsläppsbudgetar som delas upp i etapper fram till 2051 med utsläppstak för alla samhällssektorer. Att dela upp målet i konkreta delmål är viktigt för uppföljningen.
Ett krav på att landskapsregeringen tar fram handlingsplaner för hur alla samhällssektorer ska nå sina utsläppsbudgetar. Alla sektorer deltar i framtagandet av handlingsplanerna. Om vi planerar med god framförhållning skapar vi schyssta spelregler för alla.
Ett klimatråd som granskar landskapsregeringens klimatarbete. Rådet kommer att bestå av kunniga personer som ger Åland råd på sin klimatresa.
En klimatlag skulle innebära att alla strategier och styrdokument justeras i enlighet med lagen. Det innebär också att företagen vet vilka spelregler som gäller, vilket ger stabilitet och långsiktighet. Men framför allt skulle det innebära att alla landskapsregeringar fram till 2051 måste förhålla sig till en av de största ödesfrågorna i vår tid och fatta nödvändiga beslut därefter.
Vi är helt övertygade om att en klimatlag skulle ge stora affärsmöjligheter. Låt oss skapa förutsättningar för bl.a. export av förnyelsebar el till det nordiska elnätet, innovation kring smarta elnät, hållbara transporter, en klimatsmart livsmedelsproduktion och ökat träbyggande.
Nu kraftsamlar vi för klimatet.