Varför tar det så lång tid? Jag fick frågan själv av ett barn på en föreläsning för ett tag sen. Det är ju inte som om vi saknar kunskap om klimatkrisen eller vägledning om vad vi borde göra. Vi saknar inte alternativ. Och visst finns det tid kvar.
Medel-ålänningen släpper ut 8 ton CO2e årligen. Det är 4 gånger mer än vad medel-jordbon maximalt får släppa ut för att vi ska kunna stoppa klimatförändringarna.
En femtedel av alla åländska utsläpp kommer från vägtrafiken. De senaste 20 åren har dessutom den sektorn ökat sina utsläpp! Idag finns det nämligen fler bilar än invånare på Åland. Biltätheten är internationellt sett anmärkningsvärd. Den åländska bilparken är dessutom gammal och fossildriven.
Det här har vi vetat länge. Jag läser att den tidigare lagtingsledamoten Danne Sundman för mer än ett decennium sen ville göra Åland till ett testområde för elbilar. Jag läser att tankesmedjan bakom En Grön ö i ett Blått Hav i sin visionsbeskrivning ville förbjuda försäljningen av bensinbilar 2017. Jag läser att den åländska skrotbilspremien försvann av en outgrundlig anledning. Jag läser av statistiken att Åland har en försvinnande låg elbilsförsäljning.
Varför tar det så lång tid? Kanske har man trott att det räckte bra med lite politisk vilja.
Det skulle vara enkelt om Finland skulle ha effektiva styrmedel på plats. Så är inte fallet.
Trots att fordonsskatten justeras löpande för att gynna omställningen av bilparken, att man numera kan dra av en viss del av kostnaderna för laddning på arbetsplatsen skattefritt och att en elbilspremie utgår vid inköpen, är lättnaderna fortfarande så minimala att konsumenterna knappt påverkas. Finland kommer inte att nå sina mål om halverade utsläpp från vägtrafiken om man fortsätter i samma takt.
Det åländska målet enligt Ålands energi- och klimatstrategi är att ha 4 000 elbilar registrerade år 2030. Landskapsregeringen lanserade 2017 stöd för installation av laddstationer inom elbranschen och turismbranschen. År 2019 infördes ett stöd för flerbostadshus. Men elbilsförsäljningen är fortfarande försvinnande liten på Åland.
Varför tar det så lång tid? Kanske har man lutat sig tillbaka och väntat på marknaden? Kanske har man trott att folk kommer att köpa elbil mer eftersom det på flera års sikt faktiskt är en ekonomiskt lönsam affär?
De senaste årens långsamma utveckling talar ett tydligt språk: Vi måste lägga in en ny växel.
Lagförslaget om laddinfrastruktur och energieffektivisering som diskuteras i lagtinget är blott en bråkdel av vad som behöver göras. En mer etablerad laddinfrastruktur vid nybyggen och större renoveringar är självklart en viktig pusselbit. Men det finns åtminstone fyra andra saker som borde göras för en åländsk elbilsrevolution.
Återinför skrotningspremie! Till premien ska man kunna få ett tillägg då köp sker av elbil eller laddhybrid/Plug-In-Hybrid med en räckvidd på minst 60 km. Den bör också omfatta importerade bilar, då dessa inte ingår i dagens producentansvar för inhemska försäljare. I Finland ges 2 000 € och i Sverige 6 000 € - på Åland finns inget alls.
Modernisera reseavdraget! I dagens reseavdrag i beskattningen finns inga styrmedel utifrån biltyp. Miljövänliga bilar ska självklart premieras.
Lagstifta! Skulle Danne Sundman fått bestämma skulle vi redan för tre år sedan slutat med försäljningen av bensinbilar. I Ålands energi- och klimatstrategi är slutåret 2030. Det är dags att lagstifta om saken, så att bilhandlarna och allmänheten har möjlighet att planera omställningen.
Visa ledarskap! Det ska vara en självklarhet att alla de fordon som ägs av offentlig sektor ska vara eldrivna.
Ska vi vara ärliga så räcker inte heller detta. För att nå våra klimatmål måste vi också minska privatbilismen, oavsett drivmedel. Därför är det av stor vikt att hitta smidiga sätt för ålänningen att lämna bilen hemma, men också skapa förutsättningar för smarta elbilspooler. Tänk vad skönt att kunna hyra en elbil exakt då du behöver den!
Varför tar det så lång tid? Jag svarade det där barnet med ett ord: Mod. Det krävs politiskt mod att förändra invanda strukturer och föråldrade tankesätt. Det kommer att krävas kraftfulla beslut för en åländsk elbilsrevolution.
Vi kan inte vänta på fler politiska viljeyttringar.
Vi kan inte vänta på Finland.
Vi kan inte vänta på att marknaden ska sköta det åt oss.
Nu krävs mer mod i vårt ledarskap än någonsin!