Ibland hörs påståenden om att Åland är för litet för att spela roll i den globala omställningen till ett hållbart samhälle. Att vi är för små. Eller att det räcker att vi har samma regelverk och lagar som i närregionerna. Varför ska vi då ha en självstyrelse överhuvudtaget? Varför ska vi vänta med lagstiftning inom klimat, miljö eller sociala frågor när vi själva kan påverka våra egna förutsättningar?
I generationers generationer har ålänningar tagit hand om sina medmänniskor likväl som naturen de levt av. Det har skapat det samhälle och den välfärd vi har nu, vilket förpliktigar. Det är vår uppgift att fortsätta i samma anda.
Talmannen sa följande på sitt nyårstal:
“Arbetet med förnyelsen av självstyrelse-systemet och arbetet med Utvecklings- och hållbarhetsagendan är två mycket goda exempel på att det går att arbeta enigt och tillsammans – och att det ger resultat.
Vårt uppdrag som politiker är att fullfölja båda beställningar.
Att använda självstyrelsens verktyg för att ställa om vårt samhälle. Vi ska använda Ålands unika ställning till fullo, ta fram nya kreativa styrmedel för att nå våra hållbarhetsmål. Vi ska dra nytta av korta avstånd, vår höga grad av gemenskap och vårt självbestämmande.
Hållbarhet är ren och skär självstyrelsepolitik.
Arbetet med att ta fram en ny självstyrelselag med ett nytt ekonomiskt system har varit både tålamodsprövande och omfattande. Hållbart initiativ lyfter med respekt på hatten för den insatsen från tidigare regeringar.
Det är bra att vi får ett nytt ekonomiskt system som bygger på att de skatter som genereras på Åland i högre och tydligare omfattning kommer oss till godo. Det betyder att Åland får ett större ansvar att axla. Det kräver en mer aktiv näringspolitik som tydligt stakar ut vägen för framtidens hållbara näringsliv.
Och vi vet att näringslivet redan är på tåget, redan anpassar sina verksamheter till det ökade hållbarhetsintresset hos dagens och framtidens konsumenter.
Men näringslivet är ingen välgörenhetsorganisation. Som politiker är det vårt ansvar att möta och forma marknadens villkor med lagar och regler och stöda marknaden att uppnå de gemensamt uppsatta hållbarhetsmålen.
Vi behöver mer av både morot och piska. En aktiv omställningspolitik kommer inte bara att hjälpa dagens näringsliv att anpassa sig, utan också föda nya affärsmöjligheter.
Finlands regering tog härom veckan ett tydligt grepp om hur man ska gå framåt med regeringsprogrammets kapitel om klimatet till klimatneutralitet år 2035. Regeringen enades om att skapa en klimatfond och har nu en vägkarta som enligt en särskild tidtabell fördelar kraven på utsläppsminskningar mellan olika sektorer.
Vi är helt övertygade om att Åland har möjlighet att formulera en offensiv omställningspolitik som genererar skatteintäkter.
Vi kallar det Ålandsexemplet 2.0.
Om Ålandsexemplet 1.0 handlade om att lösa en konflikt genom fred som ledde till självstyrelse, så handlar Ålandsexemplet 2.0 om att på basen av vår självstyrelse visa världen att det går att ställa om till ett helt hållbart samhälle.
För, att påstå att det är någon annan som ska göra något, någon annanstans, någon annan gång, det är att lägga sig platt. Vi tar saken i egna händer - som ålänningar alltid gjort. Vi fixar klimatet, miljön och välfärden på samma gång. Vi gör det på en liten pigg, kaxig ö med snart 30 000 stolta invånare.
Inlägget är ett utdrag ur lagtingsledamotens Annette Bergbos anförande i remissdiskussionen om ändring av Ålands självstyrelselag gällande det ekonomiska systemet.