Ett ekonomiskt välbärgat område. Hög privat skuldsättning. Ökande avfallsmängder. Det finns flera tecken på att den åländska konsumtionen är en stor utmaning på vägen mot ett hållbart samhälle. För att komma till botten med överkonsumtionen behöver vi ett nytt synsätt på vad som egentligen är viktigt i våra liv.
Minst två bilar på uppfarten, en ny mobiltelefon varje år, månatliga klädinköp och nya möbler är många personers vardag. Men skulle alla leva som oss här uppe i vår del av världen skulle vi behöva över 3 jordklot. Konsumtionen står dessutom för upp till 60 % av våra totala utsläpp av växthusgaser (se exempelvis här). Det står klart att vi inte längre kan bygga vår samhällsekonomi på att ta mer av jordens resurser.
Trots ambitiösa skrivningar i Ålands utvecklings- och hållbarhetsagenda om medvetna konsumtions- och produktionsmönster, har den åländska politikens insatser hittills enbart varit av upprätthållande och justerande karaktär. Vissa ljuspunkter finns, t.ex. att arbetet med att energieffektivisera landskapets fastigheter pågår och att lagtinget i år antog ett lagpaket kring cirkulär ekonomi som kommer att förändra avfallshanteringen.
Men mer behöver göras för att höja ambitionsnivån och öka omställningstakten!
Från avfall till resurs
Begrepp som ”cirkulär ekonomi”, “kollaborativ ekonomi” och “delningsekonomi” har vuxit sig starka på senare tid. De bottnar i ett behov av att minska slitaget på miljön och skapa ekonomi på samma gång. Det beskriver till skillnad från dagens linjära resursflöde, där varor tas ur jorden, förbrukas och sedan hamnar på en soptipp, ett flöde där varor cirkulerar, alltså där ingenting längre blir avfall.
Utmaningen att få till hållbara produktions- och konsumtionsmönster är så stor att en särskild grupp kunniga människor från olika delar av samhället bör tillsättas med uppdrag att komma fram till innovativa lösningar. Vi har valt att kalla det en högnivådelegation för cirkulär ekonomi (namnet kan bytas ut). Delegationens arbete skulle röra sig inom dessa tre områden:
Undvik köp och konsumera bättre!
Fasa ut!
Cirkulera mera!
Städa upp!
- Ålänningarna måste slå sina kloka huvuden ihop för att hitta de allra smartaste lösningarna för att vår ekonomi ska basera sig på medvetna konsumtionsmönster, säger lagtingskandidat Ola Sundberg.
1. Undvik köp och konsumera bättre
Konsumtion kommer alltid att vara nödvändigt för ett välmående samhälle. Men många prylars nödvändighet kan idag ifrågasättas. Därför behöver vi både köpa mindre och köpa bättre. Även om Åland inte har egen skattebehörighet och därmed inte kan genomföra en s.k. grön skatteväxling, finns andra instrument att ta till.
Ett område där vi redan vet att man kan göra förbättringar är inom det offentliga Ålands konsumtion. Offentliga verksamheter konsumerar för betydande belopp och kan ta ett större ansvar. Vi vill att alla offentliga verksamheter ska göra upphandlingar med tydliga hållbarhetskriterier. Det ska gälla allt från resor och energi till byggmaterial, kontorsprodukter och livsmedel. För det krävs utbildning, ändrade regelverk och tydligare ägarstyrning. Senast år 2030 ska målet vara att all offentlig konsumtion ska vara socialt och ekologiskt hållbar.
Hållbart initiativ vill också se en omfattande, robust och pålitlig AXgan-märkning (tänk en åländsk svanenmärkning). Att producera lokalt innebär mindre transporter och ökar spårbarheten i tillverkningen. Åland behöver en AXgan-certifiering för lokalproducerade varor som också innehåller hållbarhetsvillkor. Vi föreslår att landskapsregeringen inleder en anbudsprocess för att finna en passlig organisation/instans med bred samhällsförankring, som sköter certifieringen. Relaterat till detta önskar vi också att landskapsregeringen inför en särskild märkning för åländskt kött i restauranger. I dagens läge är Åland inget eget ursprungsland fastän det skulle vara möjligt enligt lag.
Att konsumera tjänster är också - generellt sett - mer hållbart än att konsumera varor. Vi ser att serviceföretag inom t.ex. omsorg, kultur, utbildning, idrott och IT kommer att bli allt attraktivare under omställningsresan.
2. Fasa ut
Det finns ämnen som inte hör hemma i vårt samhällsekonomi som systematiskt skadar atmosfären och naturen. Dit hör bland annat fossila bränslen, skadliga kemikalier och onödiga plastprodukter. Särskilda insatser och strategier krävs med mål om utfasningstider så att vi får god tid på oss att hitta hållbara alternativ inom en tillräckligt snabb takt.
För att tackla klimatkrisen behöver vi omgående få ner de åländska utsläppen av växthusgaser, såväl de direkta som indirekta. Genom en klimatlag med bindande utsläppsminskningar kommer vi att klara av en utfasning av fossila bränslen senast år 2051. Här skriver vi mer om det.
Åland behöver också en förnyad kemikalielagstiftning som främjar rena kretslopp. Förnyelsen kräver ett särskilt tätt samarbete med jordbrukssektorn med avseende på växtskyddsmedel, med tekniksidan för elkomponenter och med byggsektorn vad gäller byggämnen. Utbildningsinsatser är självklart viktiga i dessa omställningar. Sammantaget kommer avgiftningsprogrammet att sända signaler till näringslivet att de kan förbereda sig på att erbjuda alternativa produkter som konsumenter kan välja istället. Rent ekonomiskt är det dessutom bättre att minska giftanvändningen nu än att behöva betala dyra pengar för restaurering i framtiden.
- Jag vill lämna efter mig ett rent och friskt Åland. För mig är det helt självklart att vi ska göra oss av med alla gifter - det borde ha hänt igår, säger lagtingskandidat Ann-Lis Biström.
Plastutmaningen förtjänar speciella krafttag. Förutom att plasten produceras av fossila bränslen, nöts de lätt ut till s.k. mikroplaster som lätt misstas till föda av fiskar och andra djur. Den åländska plaststrategin är ett utmärkt kunskapsunderlag och kunde med fördel kompletteras med tidsatta mål för när den skadliga plasten ska ha fasats ut.
Den största utsläppskällan till mikroplaster är biltrafiken. Åland särskiljer sig som bekant internationellt sett vad gäller privatbilismen. Det finns här fler registrerade bilar än körkort, samtidigt som bilparken är gammal och fossildriven. Ett genomgripande arbete för att minska privatbilismen kommer inte bara att minska däckslitaget utan också minska utsläppen av koldioxid. Hållbart initiativ har redan tidigare lanserat sina förslag för moderna transporter, som inkluderar bland annat bilpooler, mer samåkning via resebokningssystem, ökad (el)cyklism och flexiblare kollektivtrafik.
Enligt forskning är dubbdäcken vintertid och den grova vägbeläggningen synnerligen besvärlig gällande utsläppen av mikroplaster. Därför behövs dels informationsinsatser för hållbara däckval, dels nya sätt att förnya och bygga vägar.
Andra källor till mikroplaster är t.ex. skräp som bryts ned i naturen och konstgräsplaner med granulat. Hållbart initiativ anser att nya konstgräsplaner inte bör etableras då de utgör en för stor risk för mikroplastutsläpp (se litteraturgenomgång här). När de befintliga ska bytas rekommenderar vi upphandling av det allra miljövänligaste konstgräset.
Användningen av plastkassen som transportmedel för dagligvaror är heller inte acceptabel. I ett läge där det finns många alternativ till plastkassen är det helt skäligt att antingen påföra en större avgift för plastpåsarna eller förbjuda dem helt.
(Det finns självklart plastprodukter som är och kommer att vara helt nödvändiga för samhället under lång tid ännu så som medicinska produkter.)
3. Cirkulera mera
Då ett ett relativt nyköpt kylskåp går sönder, och du får beskedet att det inte är någon idé att reparera – ”lika bra att köpa nytt” – är det lätt att knyta näven i fickan. Det känns orimligt helt enkelt.
- Vi vill göra allt som står i Ålands makt för att det ska vara smidigt och billigt att reparera, återanvända, hyra och dela, säger lagtingskandidat Johnny Ahlström.
Visste du att en skruvdragare används ca 15 minuter totalt av sin livslängd? Eller att en bil står still ungefär 95 % av sin livstid? Det står klart att alla inte måste ha var sin pryl och att lösningen är att dela, hyra och låna mer. Men lagstiftningen är i dagsläget inte riktigt redo för alla dessa nymodigheter. Hållbart initiativ vill att landskapsregeringen särskilt bör utreda hur Åland bäst kan tjäna på delningsekonomins möjligheter.
Åland har som sagt ingen beskattningsrätt men kan bestämma sig för att införa avdrag i kommunalbeskattningen. För att stimulera reparation av prylar som inte fungerar skulle det vara mycket intressant att fundera kring ett reparationsavdrag. Ett alternativ till avdrag är att införa ett kupongsystem för reparationstjänster, liksom Åland Posts friskvårdskuponger fungerar.
När du som konsument köper vissa varutyper (t.ex. elektronik, bilar och förpackningar) från en större butik, är det faktiskt inte ditt ansvar att ta hand om förpackningsmaterialet, utan producentens! Det kallas producentansvar. Det åländska systemet har under flera år inte fungerat så bra av flera anledningar. Kostnader och ansvarsnivåer är otydliga samt att vissa produktgrupper faller utanför, så som privatimporterade varor. Grundproblemet är att Åland är för litet för att upprätthålla ett eget kostnadseffektivt system, varför vi vill se fördjupat samarbete med rikets aktörer. Hållbart initiativ vill också att lagstiftningen kring producentansvaret förtydligas så att hanteringen sköts så smidigt som möjligt.
Vi vill också utveckla pantsystemet av flaskor och burkar för att öka materialåtervinningen. Tyvärr hamnar flera dryckesemballage utanför systemet, så som de som kommer från andra länder eller från tax free handeln på färjorna. Dessutom kan flera nya typer av förpackningsmaterial vara på fråga, som glasflaskor, syltburkar och liknande. Vi vill att landskapsregeringen för en allt mer aktiv diskussion med Nordiska Ministerrådet och EU i den här frågan.
- Stora affärsvinster finns inom cirkulär ekonomi. Vi ska snabbt göra Åland redo att välkomna alla dessa fantastiska initiativ, säger talesperson Alfons Röblom.
4. Städa upp
Nedskräpningsproblematiken är en särskild utmaning i Östersjön generellt. De frivilliga initiativ som pågår idag behöver fortsättningsvis stödas. Myndigheterna har dessutom ett särskilt ansvar för att reda upp skrotupplag och övergivna bilar, vilket idag faller mellan stolarna.
För det andra behöver beteendet att kasta skräp i naturen motverkas. Till viss del kan bara en städad miljö avråda människor från detta, enligt social forskning, varför tidigare nämnda insatser är viktiga. Utöver det kan det offentliga bygga ut system med sopkärl på ofta besökta platser. Men framför allt är ett ihärdigt förebyggande attitydarbete det allra effektivaste botemedlet. Bötesbelopp för nedskräpning kan också vara på fråga.
En annan fråga som behöver tas hand om är de vrak som finns i de åländska vattnen. Man vet att det finns åtminstone tre vrak inom Ålands gränser som sannolikt innehåller olja och som sannolikt kommer att rosta sönder och börja läcka inom en överskådlig tid. Åland måste undersöka vraken för att veta vilka saneringsåtgärder som ska vidtas.
- Att det är dyrt att sanera är ingen hemlighet, men hur dyrt vore inte ett oljeläckage för Östersjön? Det frågar sig lagtingskandidat Frida Nordlund.
Avslutning
Till syvende och sist handlar konsumtionsutmaningen om hur vi betraktar välstånd och lycka. Hör faktiskt din lycka ihop med materiella ting?
Att vara varsam med sin privatkonsumtion och vara tacksam för det man redan har kommer snarare att löna sig bättre; tänk bara hur mycket tid vi skulle ha med varandra istället för att jobba skiten av oss för att ha råd med alla onödiga saker som vi ändå inte behövt.
Ekorrhjulens tid är över. Nu skapar vi välstånd på andra sätt istället! Och vi behöver alla hjälpas åt för att genomföra vårt nödvändiga paradigmskifte.
