top of page

Halvtid med högt tempo

Exakt 2 år har gått sedan landskapsregeringen hade sin invigningsceremoni. Som nytt parti seglade Hållbart initiativ in i regeringsmakten. Så vad har hänt nu när vi nått halvtid i regeringen?

Efter en intensiv valkampanj korades Hållbart initiativ till en av valsegrarna med två (ja, snudd på tre) lagtingsmandat utifrån ca 8 % av rösterna. Partiet bjöds in till regeringsförhandlingar vilka resulterade i programmet ”Tillsammans för Åland” och en post som utvecklingsminister som besattes av Alfons Röblom. I ministerportföljen ryms ansvaret för klimat-, miljö-, energi-, plan-, bygg- och bostadsfrågor samt Högskolan på Åland. I lagtinget representeras partiet av Annette Bergbo och Simon Holmström. Partiet var stolta över att så många delar från valmanifestet faktiskt också syntes i regeringsprogrammet.

- Vi har lovat väljarna att göra vårt yttersta för att få till en konkret omställningspolitik under den här mandatperioden. Östersjön, klimatet och jämställdheten kan inte vänta fyra år till. Nu har vi en verklig möjlighet att göra skillnad och ska göra allt för att pröva den möjligheten, sa talesperson Alfons Röblom vid lanseringen av regeringskonstellationen.

Bärkraftarbetet

Hållbarhet får inte längre vara en sidoverksamhet, ett utvecklingsarbete som man pysslar med när allt annat är överstökat eller då man råkar ha lite pengar kvar till utvecklingsprojekt.


Ålands vision att bli helt hållbart enligt fyra internationella hållbarhetsprinciper 2051 och uppnå sju strategiska utvecklingsmål 2030 hjälper oss att fatta kloka beslut för framtiden. För Hållbart initiativ var det inledningsvis viktigt att hålla kvar vid och utveckla det långsiktiga och systematiska “bärkraftarbetet”. Därför fick minister Alfons Röblom en plats i utvecklings- och hållbarhetsrådet.


Att gå från “business as usual” till strategisk styrning mot övergripande hållbarhetsmål kräver många förändringar av en verksamhet. Särskilt utmanande är ett sådant utvecklingsarbete när en pandemi slår till.

Ett viktigt steg som togs sommaren 2020 var att fastställa färdplaner med konkreta delmål. För att mäta utvecklingen har indikatorer tagits fram och så har uppföljningen av landskapets åtgärder förbättrats i årsredovisningen. Ägarstyrningspolicyn kräver nu att landskapets bolag också ska förhålla sig till målen genom strategi och redovisning. Framöver planeras skräddarsydda utbildningar för centrala tjänstemän.


De strategiska utvecklingsmålen har integrerats alltmer i fler politikområden. När landskapsregeringen under våren 2021 tog fram en plan för hur Åland ska göra en nystart efter pandemin låg utvecklingsmålen i förgrunden. Dessutom är budgetförslagen mer anpassade till måluppfyllnad än tidigare.


Men det gäller också att våga fatta konkreta beslut! Om dessa kan du läsa nedan.


Klimatet

De åländska utsläppen av växthusgaser är stora i internationell jämförelse räknat per capita. Energi- och transportsektorn står för de största utsläppen.

För att minska vägtrafikens utsläpp är fordonsomställningen särskilt viktig. Åland har med sina korta avstånd alla förutsättningar att bli ett elbilsparadis. Landskapsregeringen har infört ett nytt stöd för laddinfrastruktur hemma hos ålänningarna. Dessutom har man tagit fram lagstiftning om ökade krav på laddinfrastruktur hos stora företag och myndigheter. Under 2022 ska landskapet installera laddinfrastruktur på strategiska platser. För att fler ska lämna bilen hemma utvecklas kollektivtrafiken mellan tätorterna samtidigt som biljettpriset blir samma på hela Åland. I nästa steg utvecklas landsortstrafiken.

Särskilt under kristider är det viktigt att stöda näringslivets investeringskraft. Därför förhandlade vi fram ett särskilt företagsstöd för hållbar resursanvändning 2021 som också ska gälla 2022. Landskapsregeringen har också lanserat ett solparksstöd.


Vi mångdubblade stödet för att byta ut oljepannorna under 2021. Och stödet gick åt som smör i solsken. Nu tittar landskapsregeringen på hur stödmöjligheterna kan utvidgas så att personer med låg inkomst lättare kan göra besparande investeringar i hemmen.


Skärgårdsflottan är uråldrig och i starkt behov av att bytas ut. Men omstruktureringar i trafiken ska inte göras på ett sätt som innebär systematiska ingrepp i omistliga natur- och kulturvärden. Att avbryta Gripöprojektet var därför en stor vinst som öppnat upp möjligheterna för en ny trafikplanering. Under 2022 lanseras en omställningsplan för skärgårdstrafiken, vilken HI har jobbat hårt för, med målet om en fullständigt fossilfri trafik. Under tiden görs förberedelser i färjfästen för eldrift. Dessutom elektrifieras Embarsundsfärjan. Arbete pågår också med att förbereda data för en resebokningsapp.


Vad utvecklingsminister Alfons Röblom kanske kommit att bli mest känd för externt är visionen om storskalig havsbaserad vindkraft. Projektet som inletts är enormt och har rönt stort intresse hos näringslivet. I samband med denna satsning planeras en vindkraftsutbildning på Högskolan samtidigt som nya EU-projekt startas för att göra nödvändiga kartläggningar och utredningar.


För att hålla ihop och ge riktning till hela Ålands klimatomställning pågår arbetet att ta fram en egen klimatlag. Som grund för det mastodontprojektet görs under 2022 en grundlig kartläggning av de åländska utsläppen. Alla ton räknas!


Vatten och natur

Att värna våra naturresurser för kommande generationer kräver aktiva insatser. Det effektivaste sättet att bevara biologisk mångfald är att inrätta naturreservat. Arbetet har länge varit eftersatt men har fått ny glöd efter fredningen av Stornäset och det stora naturintresse som pandemin fört med sig. Reservat har inrättats också i övriga kommuner än Sund, såsom Kökar, Eckerö och Kumlinge. Detta är bara början!


För oss är det en stor förhandlingsvinst att de markområden som landskapet äger ska användas för att gynna artrikedomen. På detta sätt kommer Åland att fördubbla sitt naturskydd under 2022! För att få mer information om var någonstans Ålands naturvärden finns startas också EU-projekt.


Ett starkt medborgarengagemang behövs för naturvården. Landskapsregeringen har därför inlett utredningar om ett frivilligt skydd av strategiskt viktiga områden enligt modell av de finländska programmen Metso och Helmi.


Den åländska naturen hotas inte bara av att livsmiljöerna försvinner. Naturen hotas i allt högre takt ut av arter som tidigare inte funnits här såsom mink och mårdhund. För att öka tempot på utrotningen antogs 2020 en lag om främmande invasiva arter.

Östersjön är världens sjukaste hav. För att styra mot en hållbar användning av Ålands vattenområden klubbades en havsplan, vilket vi kunde ro i hamn efter flera års arbete. Havsplanen innehåller hela 1 800 kvadratkilometer natur- och kulturmarkeringar, vilket kan jämföras med det första utkastet till havsplan som innehöll 400 kvadratkilometer.


Vi förhandlade också fram en halv miljon euro i EU-medel för vattenvård 2021-2022 som en del av det förlängda LBU-programmet. Detta har gjort att ett projekt startas för att minska näringsläckaget i jordbruksdominerade områden samt identifiera de mest värdefulla områdena för fisklek och biologisk mångfald i kustzonerna.


Under 2022 kommer förslaget till vattenlag att presenteras efter ett noggrant arbete av en referensgrupp som leds av lagtingsledamot Simon Holmström. Vattenlagen ska styra verksamheter att minska sina utsläpp så att allt vatten ska ha god kvalitet senast 2030.


Social hållbarhet

En stor del av arbetet med social hållbarhet har handlat om att minska de negativa konsekvenserna av pandemin. Vi har sett att de med osäkra anställningar, sysslolösa ungdomar, låginkomsttagare och andra utsatta drabbas allra hårdast. Ska vi genomföra en rättvis omställning får vi värna dessa grupper. Hållbart initiativs linje har alltid varit att Åland ska ha en långsiktig finanspolitik som inte paniksparar på ett område som leder till kostnadsutveckling på ett annat område.


Landskapsregeringen har gett mer i plånboken till låginkomsttagare via ett höjt grundavdrag. Studiestödet har höjts för studeranden med pressad ekonomi. Kommunerna och ÅHS har fått mer resurser för att hantera pandemins negativa effekter. Utbildningsmöjligheterna har utökats inom Ålands gymnasium, Högskolan och Folkhögskolan.


För att öka förutsättningarna för meningsfull sysselsättning på Åland är det otroligt viktigt att hålla igång det lokala näringslivet. Företagsstöd av olika former har gjort att Åland undvikit ödeläggande konkurser. Landskapsregeringen har också startat ett viktigt byggprojekt i Bomarsundscentret och kommer att gynna den lokala produktionen via en ny AXgan-certifiering.


Det är i svåra tider som tredje sektorn behövs allra mest. Därför är vi stolta över att landskapsregeringen bibehåller utdelningen av PAF-medel till föreningslivet, idrotten och kulturutövare.

En särskilt viktig fråga för oss är att stärka ungas välmående. Landskapsregeringen gör en storsatsning genom ett treårigt projekt för att samordna hela samhällets arbete för ungas psykiska hälsa. Som ett viktigt led i att stärka barn och ungas rätt att påverka samhället utvecklar landskapsregeringen dessutom en barnstrategi, som bygger på FN:s konvention om barns rättigheter och ett nytt ungdomsprogram.


Nu påbörjas även arbetet med att ta fram en folkhälsostrategi för Åland. Hittills har vi nämligen generellt fokuserat alltför mycket på att bota sjukdom istället för att främja hälsa. Det är nu dags att titta på andra sidan av myntet!


Avslutning

Det här är så klart ingen fullständig förteckning över vad Hållbart initiativ har verkat för i regeringen så här i halvtid. Vi kunde också lista arbetet för strategi för hållbart byggande, utvecklingscentret på Högskolan, PAF-medel till omställningsprojekt, uppdatering av djurskyddslag, stöd för jordbrukets omställning, klimatkompensation av resor, förändrade placeringsreglerna för landskapets pensionsfond och säkrad finansiering för skyddshemmet på Tallbacken. Och mycket mer!


Mycket har gjorts både synligt och bakom kulisserna. Mycket är på gång. Hållbart initiativ syns och hörs. Vi gör skillnad i maktens korridorer. Och framför allt gör vi det vi sa till våra väljare, att vi ska ta alla chanser att öka takten på Ålands omställningsarbete.

"Vi kan inte vänta längre – vi måste agera direkt på klimathotet, artutrotningen, avfallsbergen, övergödningen och de sociala utmaningarna". /Hållbart initiativs valmanifest

bottom of page